Grundmaterialet till denna sida är hämtat från Projekt Runebergs www-sidor. Jamtamot har volonterat inom projektet genom att korrekturläsa den preliminära textmassa som var kommen från en text-tolkning av bilden till vänster nedan.

Ur uppslagsverket Svenskt biografiskt handlexikon, 2:a upplagan från 1906. Alfabetiskt ordnade lefnadsteckningar af Sveriges namnkunniga män och kvinnor från reformationen till nuvarande tid, Herman Hofberg (Ny upplaga grundligt genomsedd, omarbetad och till våra dagar framförd Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist och Olof Rubenson med öfver 3,000 porträtt), del 2 (L-Ö), s. 761-762, Stockholm 1906.

Zetterström, Carl, läkare, bibliognost, donator. Född i Rödöns församling af Jämtland d. 16 maj 1767. Föräldrar: ryttaren vid Jämtlands hästjägareregemente Nils Säterström och Karin Carlsdotter.

Blifven student i Uppsala 1789, erhöll Z. en informatorsplats hos den ryktbare kemisten, assessor Gahn i Stockholm och utvecklade i umgänge med denne utmärkte vetenskapsman sin håg för naturkunnigheten och läkarevetenskapen. Återkommen till Uppsala, aflade han 1796 med. kand-examen, blef året därefter med. lic, och med. doktor, utnämndes 1802 till adjunkt i teoretisk och praktisk medicin vid Uppsala universitet samt erhöll 1813 professors titel. Efter ytterligare sju år befordrades han till medicine professor och fortfor att innehafva denna befattning till sin död i Uppsala d. 9 nov. 1829. Hedersled. af Collegium medicum i Stockholm, led. af Vet.akad., m.fl. in- och utländska vetenskapliga sällskap.

Redan under sin informatorstid i Gahns hus hade han lärt sig inse värdet af vaccinationen, och längre fram utvecklade han en förtjänstfull verksamhet till befordrande af dess utbredning – hvilken verksamhet 1815 belönades med hedersmedaljen i silfver för ådagalagdt nit för vaccinationens främjande. Densamma gaf äfven upphof till hans 1816-21 utkomna arbete Initia historiæ vaccinationis in Suecia, utgörande tjugu disputationer i ämnet. Äfven åtskilliga andra disputatianar utgåfvos af honom, hvarförutom må nämnas ett af honom författadt i Vet.-akad:s handlingar intaget åminnelsetal öfver assessor H. Gahn, död 1816.

Ehuru skicklig både läkare och universitetslärare, hade Z. nästan ännu större rykte som bokkännare. Vid sin död efterlämnade han ett synnerligen rikt bibliotek af svenska arbeten, som han donerade till sin hembygd, och hvarigenom upprättades det s.k. Jämtlands bibliotek, förvaradt en särskildt för ändamålet uppförd byggnad på Stocke gamla skolbacke på Frösön. Genom talrika, sedermera från olika håll tillkomna, gåfvor tillväxte detsamma, så att det numer innehåller omkring 25,000 större och mindre arbeten, tryckta i Sverige, och manuskript samt dessutom 12,500 disputationer och 4,000 porträtt. Det märkvärdigaste i denna boksamling är utan tvifvel den rika samlingen af svenska folkvisor och svenskt skillingstryck, hvars värde omtalas ej blott af svenska granskare, sådana som Geijer och Afzelius, utan äfven af danskar, såsom Nyerup, Rahbek m.fl.

Jfr S. J. Kardell: Minnen från fjällbygden och Fyrisvall. Professor Carl Zetterström och hans tid 1886.