Carl Zetterströms grav var för Jamtamot mer eller mindre bortglömd när föreningen som en ny ceremoni vid Stormot åter började besöka graven i slutet av 1970-talet. Vid sidan om dessa synnerligen högtidliga tillfällen hände det också ibland under 1980-talet att graven besöktes av Jamtar som ett kommittéuppdrag under Mot, speciellt i samband med Helgamässmot (Mot under Allhelgonahelgen).

Vid Stormotet år 1990, då Jamtamot som vanligt samlades vid graven för att lägga ner en krans, blev bröderna varse att graven var i ett dåligt skick med en kraftig lavbeväxtning, samt att texten på stenen knappt var läslig. Under middagen senare på kvällen väcktes spontant ett förslag om att låta insamla medel för underhåll av gravstenen. Detta verkställdes omgående och Br Björn Björck fick i uppdrag att förvalta det insamlade kapitalet, samt att vara kontaktman med Uppsala kyrkliga samfällighet. Han lämnade senare under våren in en beställning omfattande rengöring av gravstenen samt ommålning av texten. I samband med beställningen fick föreningen också klart för sig att den som ett resultat av verksamheten på 1920-talet räknas som "närmaste anhörig" enligt Vaksala församlings gravbok. Under Allhelgonahelgen terminen därefter inspekterades arbetet och befanns vara fullgott.

Numera har Jamtamot som en tradition att ett antal bröder åker ut till Zetterströms grav på Allhelgonaafton för att sätta ner ett rejält gravljus. Genom detta håller föreningen kontakten med en del av Jamtlands uppsalahistoria.