|
Kunskapen om "det gamla Jamtamot" i Uppsala består numera, i stort sett av vad en av dess
instiftare, Mikael Andrée, berättade vid ett föredrag på ett Mot år 1927. (Se även ett
utdrag från "Norrlands nation 1827-1927")
Det framgår klart av hans, i protokollet refererade, föredrag att jamtar i Uppsala redan under de sista
decennierna av 1800-talet sammanträtt på olika restauranger helt informellt utan att någon förening
existerat och några protokoll förts. Vid en av dessa sammankomster kom man slutligen fram till att man
skulle bilda en förening för att verksamheten skulle få fastare former. Detta skedde år 1907 då ett
ordenssällskap i dess vanliga form med receptionsritualer och gradsystem instiftades.
Det var Andrée som gav föreningen dess namn. Han hade av Norstedts förlag tagit ett uppdrag att skriva
en uppsats om Jämtland och han stötte då, under sin forskning, på "Jamtamot", det gamla alltinget
och marknaden på Frösön.
Parti från Uppsala omkring år 1907 Till vänster i bild syns Norrlands nation
Jamtamot hade många olika typer av dekorationer för att markera de olika graderna, bl.a. sköldar
att hänga om halsen. Den enda regalie som finns kvar från det gamla Jamtamot i dagens förening är
en av dessa sköldar. Den skänktes av dess ägare, medlemmen i det gamla Jamtamot, akademiörtagårdsmästaren
Ivan Örtendahl,
till Jamtamot vid ett Mot år 1932. Då beslöt också Motet att den skulle användas till att pryda den
för motkvällen valde "Gamlesten".
Vid Jamtamots rekonstituerande Mot den 23 februari 1915 läste initiativtagaren, Ossian Ericsson, upp
det gamla Jamtamots stadgar och en del av dessa upptogs i Jamtamot redivivum.
Gradsystemet i Jamtamot bibehölls men förenklades till fem grader, Småjamt (grad 1)
Jamt (grad 2) Gråjamt (grad 3) ???jamt (grad 4) Storjamt (grad 5).
Systemet avskaffades dock 1920 efter en längre diskussion.
Förutom att en del av stadgarna från det gamla Jamtamot togs in i Jamtamot redivivum så bars också
traditioner vidare genom att flera medlemmar i det gamla Jamtamot blev aktiva i det nya Jamtamot fr.o.m.
mitten av 1920-talet. Det gällde speciellt Mikael Andrée,
Eric Festin,
Ivan Örtendahl
och Emanuel Ericsson som alla också så småningom valdes till Storjamtar. Den sistnämnde är känd i
annalerna som "Broder Pictor" på grund av alla de teckningar av bröder som han under moten gjorde i
protokollsboken.
År | | Ordföranden i det gamla Jamtamot |
1907 | | Mikael Andrée från Öjarn, Strömsund |
1908 | | Gustav Kökeritz från Östersund |
1909 | | Georg Paulsson från Östersund |
1910 | | Vilhelm Ollander från Häggenås |
Ur Norrlands nations arkiv
|
|
Mikael Andrée (1874-1935) från Öjarn, Strömsund
Född i Öjarn, Strömsund, den 3/4 1874.
Studentexamen vid Östersunds högre allmänna läroverk 1897.
Inskriven vid Uppsala universitet samma år.
Nationens förste kurator dec 1904 nov 1906.
Lärare vid Tekniska skolan i Uppsala fr.o.m. hösten 1910.
Humanistisk fil kand och fil lic 1914.
Lärare vid Uppsala enskilda gymnasium ("Skrapan") sedan 1914.
Fil dr 1919 på en avhandling om filosofen George Berkley.
Lärare även vid Uppsala folkskolärarseminarium.
Skrev nationens stora minnesskrift till nationsjubiléet 1927.
Hedersledamot vid nationen 1929.
Begravd i Norrlands nationsgrav.
Se även i LIBRIS noterade publikationer.
|
|
|
|
Gustav Kökeritz (1876-1948) från Östersund
Född i Östersund den 31/12 1876.
Studentexamen vid Uppsala högre allmänna läroverk 1895.
Inskriven vid Uppsala universitet samma år.
Norrlands nations andre kurator vt 1900 ht 1901.
Förste kurator vt 1904. Studentkårens sekreterare vt 1903.
Humanistisk fil kand 1905.
Lärare vid Fjellstedtska skolan vt 1907 och vid Tekniska skolan ht 1908.
Därefter lärare vid Nya Elementarläroverket i Stockholm.
Skrev många läroböcker, bl.a. i tyska, franska och svenska språket.
Se även i LIBRIS noterade publikationer.
|
|
|
|
Georg Paulsson (1884-1930) från Östersund
Född i Östersund den 23/9 1884.
Hans mor var från Görvik i Hammerdal,
en by som han ofta besökte under barn- och ungdomsåren,
och vars folk han upprätthöll många kontakter med.
Studentexamen vid Östersunds högre allmänna läroverk 1903.
Inskriven vid Uppsala universitet samma år.
Humanistiska studier, och så småningom journalist och mycket känd kåsör
i Dagens Nyheter på 1920-talet under signaturen "Den Blyge".
Blev pionjären i Sverige för s.k. "dagsvers" i tidningarna.
En byst av honom finns fortfarande på DN:s Namn och Nytt-redaktion.
Flera av hans diktsamlingar finns utgivna i bokform.
Se även i LIBRIS noterade publikationer.
|
|
|
|
Vilhelm Ollander (1857-1914) från Häggenås
Född i Häggenås den 26/5 1857.
Studentexamen vid Uppsala privata elementarläroverk 1877.
Inskriven vid Uppsala universitet samma år.
Medicine filosofie examen 1880. Praktiserande tandläkare i Stockholm fr.o.m. 1887.
Nationens andre kurator ht 1882 vt 1884.
Praktiserande tandläkare i Uppsala från 1888.
Hedersledamot vid nationen 1907.
Även mycket aktiv medlem av ordenssällskapet S.H.T.
|
Jamtamot
Saxat ur jubileumsskriften "Norrlands nation 1827-1927", s.141,
utgiven 1927 till Norrlands nations 100-årsjubileum, med Mikael Andrée som författare.
Slutligen må nämnas ett par sammanslutningar bland landsmännen av mera
provinsiellt betonad natur. Den äldsta, som nu har snart ett kvarts sekel på
nacken, är den sammanslutning mellan studenter från Östersunds läroverk,
som i dopet fick det otidsenliga namnet "Jamtamot", det är "jämtarnas
möte"; så hette nämligen under forntiden det möte på Frösön mellan alla
jämtar, vilket var på samma gång en religiös fest och en köpstämma.
Föreningen, som på senare tid efter ett längre borttynande åter vaknat till
liv, avser icke alls att hävda några särintressen utan vill blott sammanföra
medlemmarna till kamratlig samvaro.
|
Jamtamot
Saxat ur Norrlands nations årsskrift "Landsmannahälsning", 1955, s.26,
med Bengt Magnusson, Överhövding, som artikelförfattare.
Att Jamtamots ålder verkligen börjar bli anmärkningsvärd har nog kommit som en liten
överraskning för jamtarna. Vitaliteten och intresset är nämligen lika storartad som om
föreningen startades i går. Faktum kvarstår emellertid. Ett ingående studium av de
uråldriga papyrusrullarna ger det oomkullrunkeliga beskedet att 40 år förflutit sedan
Jamtamot år 1915 fann sin nuvarande skepnad. Egentligen är dock föreningen betydligt
äldre än så. Dess äldsta historia går nämligen tillbaka ända till 1800-talet. De gamla
skrifterna vet nämligen att berätta, att jämtarna redan då brukade samlas tillhopa för
att på varierande näringslokaler idka för själslivet befrämjande samvaro. Några exakta
uppgifter om hur dessa Mot tillgått har emellertid varit omöjliga att uppbringa och sentida
forskare har fått nöja sig med vetskapen om att föreningens historia börjar någonstans i
ett förhistoriskt töcken. Detta faktum är dock ett verkligt adelsmärke i varje något så
när anständig historieskrivning.
Omkring år 1907 var det emellertid slut på denna, förmodligen oorganiserade, prehistoriska
epok. Då bildades nämligen föreningen Jamtamot, som i form av en orden, med grader och annat
vad därtill hörer, upplevde tre år innan den på grund av vidriga omständigheter avsomnade.
Sedan dröjde det fem år innan ett jämtskt matlag med numera f. adj. Ossian Ericsson i
spetsen, nystiftade föreningen i en mer hållbar och stadigvarande form. Det är i från detta
senare datum, som Jamtamot med klädsam blygsamhet numera utgår vid beräknandet av sina
efterlängtade jubileumsår.
|
|
|
|