Jamtland är som Tomas Brolin. Res vilka försvarsmurar ni vill – oss kan ni aldrig stoppa. Vi når fram till målet, även om vägen dit är mer sönderkörd än storsvenskarnas ekonomi. 50% av det svenska fotbollslandslagets taktiska ledning kommer från republiken. Men en polygrip från Härjedalen öppnades låsta försvar och stängdes centrallås. Det är en ära att meddela att Tord Grip utnämnts till statsråd, med ansvar för försvars- och anfallsfrågor. Med Grip som minister blir det skottår varje år.

Äntligen är det bevisat bortom allt tvivel: Jamtland är icke tärande, en blytung ryggsäck som storsvensken tvingas bära. Östersundssonen Sören Wibe och en annan forskare har visat att Jamtland lämnar ett stort bidrag till nationen Sverige, inte minst i form av välutbildad ungdom. Utan Jamtland stannar Sverige. Vi begär inga tackkort. Vi begär bara att inte bli beskrivna som bidragsfixerade snåljåpar.

Sören Wibe har kallats till republikens regering med ansvar för ekonomi, kronotorp och öringsfiske. Han kan nog dribble bätter än Wibble.

Vi hyllar Lillehammer för ett fint OS och säger åter till ynglingarna i IOK: – Ma råkes!

Vägarna i Jämtland är en berättelse, så svårmodig att Lars Noréns dramer framstår som uppsluppna farser. Fick man en krona för varje grop och varje tjälskott i de jämtländska vägarna, då vore man rikast i världen. Ojämnt, ojämnt, jämt och ständigt – det är våra vägar.

Vore den elektricitet vi exporterar lika usel som vägarna, då skulle pendeltågen i Mälardalen inte längre pendla och de skulle kunna ha akvariefiskar i Operabarens ismaskin. Till väghållningsminister utnämns Lars-Börje "Bulan" Eriksson, puckelpistarnas betvingare. Utan vägar stannar Sverige, utan vägar stannar Jamtland!

I Öresundsbrofrågan förordar republikens regering en god kompromiss: Vill danskarna bygga en bro hit får dom väl göra det, men för den skull behöver vi väl inte bygga en bro dit?

Är Republiken ett påfund av inkrökta hembygdsextremister? Är hyllningen till Jamtlands storhet unken regionalism? Är vi en knätofsmaffia? Nej och åter nej! Om så vore kan man också stämpla hyllningen till Brolin, Brolin, Brolin som äcklig nationalism, förklara att köttbullen är otjänlig och att dalahästen ska till slakthuset. Kärleken till detta land som vi kallar Jamtland tränger inte ut och undan någon; i stället kan denna kärlek spridas som de ringar man kan se i Storsjöns vatten då storsjöodjuret tittar upp för att beskåda oss, som en kort tid fått förtroendet att förvalta detta land.

På tal om extremister så hittar jag ibland i brevskörden hätska påhopp från tvåbenta rabiater vilka kräver en mera militant och högerrevolutionär hållning. Låt mig göra klart för dessa, vilka nationella sammanslutningar de än tillhör, att jag frånsäger mig allt samröre med extremister och dogmatiska idealister. Sann frihet uppnås aldrig på någon eller några andras bekostnad, utan uppnås genom balanserad samexistens och mänsklig mognad.

Låt mig här utnämna Sven Heurgren till same-existens och invandrarminister. Kerstin Ekman i Valsjöbyn denna insiktsfulla stååsch, blir justitieminister. Utrikesminister blir icke någon baronessa utan i stället en man för vilken tankeklarhet är ett adelsmärke, Carl-Göran Ekerwald från Svindalen.

Fyrtiotre procent av alla epatraktorer i landet finns i Jamtland. Trettio procent av landets getter bor i Jamtland. Jamtland är en av de bästa utvecklingsregionerna i hela Europa – en brolinare ibland de svenska regionerna. Och Östersund vann för inte så länge sedan SM i livskvalitet. Man förstår att EU vill ansluta sig till Jamtland. Vad är väl en vräkig limousin på Bryssels gator mot en epatraktor på Skalstugevägen! Man förstår att snålvattnet rinner när det talas om Jamtland nere på kontinenten. I november, före nästa YRA och nästa presidenttal, ska avgörandet om EU fattas. Det gläder mig att i allsidighetens namn har alla EU-anhängarna i republiken hittat en mötesplats i telefonkiosken på Stortorget.

Från EU till något vi måste värna: Vargen. Varghatarsammanslutningarna i länet visar samma intelektuella briljans som ett järnspett – nej, två. Vi måste värna vargen liksom hela vår rika fauna. Boplundrare och skövlare från Sverige och kontinenten måste stoppas till varje pris. Vargen, renen, örnen, älgen och björnen är också våra landsmän och starka symboler i vår historia och mytologi. Vår respekt för och kunskap om naturen är en tillgång och gör oss till efterföljansvärda exempel.

Årets bragdmedalj tilldelas Ove Hägkvist, Oviken. Här behövs inga fallskärmar. En riktig Jamt klarar sig ändå. Ett efterföljansvärt exempel för svenskt näringsliv.

Vi är Jamtar. Vi stolta över det. Den sammanhållning, solidaritet, laganda och moral som gav brons i USA ger oss ständigt guld. Vi gräver guld i Jamtland.

Makalös natur.
Makalöst folk.
Makalös framtid.

Utan Jamtland stannar Sverige.

Vi gräver guld i Jamtland och utropar med Arnljot: "Hit har jag längtat! Det skalv i bröstet var gång jag följde med blicken svalornas väg om våren, var gång jag mindes, hur luften blånar i Jämtars land. Hur långt jag for, här är målet!"

Ett fyrfaldigt leve för Republiken och dess vidsynta folk.