Handöls koppargruva

av Bo Oscarsson

Denna artikel har tidigare publicerats i Åre kommuns kultur- och fritidsguide 1994, s.20-21, och får kopieras för privat läsning och icke-vinstbringande spridning inom den egna kamratkretsen (ett av syftena med att lägga ut artikeln), men får ej utan författarens medgivande genomgå allmän spridning via andra media än Jamtamots hemsida, oavsett om spridningen är vinstbringande eller ej. Senaste uppdatering: 1999-05-18

En sevärdhet i området Handöl – Storulvån som hittills inte getts någon uppmärksamhet, är Handöls koppargruva, trots att den är en mycket lättillgänglig fornlämning. Förmodligen för att den hamnat i skuggan av täljstensbrytningen och karolinernas sorgliga dödsmarsch. Visserligen var kopparepoken i Handöl kort, men det var faktiskt här som kopparhanteringen i Västjämtland startade. Många tror att den gamla gruvbrytningen av koppar inom nuvarande Åre kommun började i Huså, men den rätta ordningen är Handöl, Huså och Fröå, om vi ska skriva vår gruvhistoria.

Kort historik

Mellan åren 1738-42 bedrevs brytning av kopparmalm i Handöl. Kopparmalmen hade påträffats av Handöls byamän på Snasahögens sluttning. Fyra gruvor anlades och fick följande namn; Direktörs och Intressents gruvorna, Erics ort, samt Knippan. Intressentsgruvan var närmare 40 meter djup.

Malmen fraktades ända till Järpen, en sträcka på över sju mil på dåliga eller obefintliga vägar. Järphyttan anlades år 1739 i närheten av Hjerpe skans, som svenskarna byggt som befästning mot Norge. Jämtland hade erövrats knappt hundra år tidigare, och två återerövringsförsök hade redan ägt rum. Förmodligen vågade man därför inte förlägga en hytta så nära norska gränsen som Handöl.

Bolaget som bedrev kopparframställningen hette först 'Ålders blygruveintressenter', efter Oldengruvan i Offerdal, men döptes nu om till 'Järpe kopparverk'. Den sammanlagda kopparmängden som framställdes av handölsmalmen uppgick till 48 skeppund. (8.160 kilo) Kopparen fraktades från hyttan i Järpen till Avesta.

Anledningen till att Handöls gruvor lades ned brukar förklaras med att malmen tog slut, men som framgår nedan, återupptogs kopparbrytningen i Handöl igen på 1800-talet, så det fanns nog andra skäl. En mer sannolik förklaring är att man påträffade kopparmalm närmare befästningen i Järpen. Den 23 augusti 1742 flyttades gruvarbetarna med utrustning från Handöl till Åreskutans sluttning mot Huså. Därmed var första gruvepoken i Handöl slut. Handölsgruvans hytta i Järpen användes dock under husågruvans första år.

Hundra år senare såldes Handöls koppargruva till handölsbönderna, som år 1837 startade ett nytt bolag och återupptog driften. Gruvorna länspumpades och 1839-1840 bröts 28 skeppund koppar. Smärre mängder bröts fram till 1853, då brytningen definitivt upphörde.

Av Handöls koppargruva återstår i dag gruvhålen och två ruiner. Lämningarna är belägna alldeles intill nya vägen mot Storulvån, ett par kilometer från Handöl.

Här ska en bild läggas

Bildtext: En av gruvgångarna vid Handöls koppargruva, belägen alldeles intill Storulvåvägen  (Foto: Bo Oscarsson)

Referenser och fotnoter

[1] Gösta Ullberg, Huså bruks historia, ......
[1] Hülphers Jemtland och Herjeådalen, ....
[3] Janrik Bromé et al. Jämtlands och Härjedalens historia, del I-IV.
[4] Carl Sehlin, Grunddragen av Jämtlands och Härjedalens historia, Östersund 1929.
[5] Handöl under 400 år, Jämten 1962, s. xx-yy, Östersund 1962.