Stånggången i Fröå gruva
av Bo Oscarsson
|
|
Fram till hösten 1990 visste jag [1] inte vad ordet ’stånggång’ betydde. Detta ord har nu åter
introducerats i språket i Åre kommun. Vid Fröå gruva finns nämligen en stånggång uppförd. Den
går från ’konsten’ till Drottning-schaktet. Här har vi i Åre fått lära oss en ny betydelse på ordet konst. Konsten i Fröå, är egentligen en förkortning på vattenkonsten, och då har man en ledtråd. Det handlar om hur man överför kraft från vatten till mekanisk energi. Konsten i Fröå består av den handgrävda vattenkanalen, dammen, vattentuben, vattenhjulet och stånggången.
|
||||||||
Till höger i bildkant går stånggången in i Drottningschaktet Foto: Robert Torma |
||||||||
|
Stånggången är den mekaniska delen av kraftöverföringen. Från vattenhjulets vevaxlar överförs
kraften genom långa stänger, som fungerar som ’vevstakar’, hängande i luften på stolpar. Genom
vattenhjulets vevaxlar åstadkoms en framåt-bakåtgående rörelse, som genom de skarvade stängerna
kan överföra energin på långa sträckor. Här i Fröå är det ett par hundra meter upp till
Drottningschaktet, där stånggången slutar. Där böjs den med en vinklad led så att kraften kan
överföras till en vertikal vattenpump i schaktet.
|
||||||||
Längst ner ligger Konsthuset med det inbyggda vattenhjulet Foto: Lennart Lundmark |
||||||||
|
Arbetet med det imponerande vattenhjulet påbörjades hösten 1991 och blev klart under 1992.
Se foton. Sommaren 1993 kunde anläggningen med vattenförsörjning, hjul och stånggång
demonstrationsköras. Det var ett spännande ögonblick när vattnet släpptes på första gången och man
fick se när det tio meter höga vattenhjulet drog igång och stånggången börjar gneka fram och
tillbaka. Den 7 juli 1994 invigdes den kompletta anläggningen av Landshövding Sven Heurgren.
|
||||||||
Länkar och fotnoter
|