Invigningen av Skalstuguvägen kommer att äga rum i Skalstugan i närvaro av celebra gäster och alla hälsas
hjärtligt välkomna till högtidligheten söndagen den 11 juni.
Skalstuguvägen har i mer än tusen år varit en betydelsefull färdled. På nyåret år 1027, hjälpte
Anrljot islänningen Torodd Snorresson över kölen denna väg. De övernattade då i Medstugan.
Norske kungen Olav den Helige färdades vägen i juli år 1030 på väg till slaget på Stiklestad.
År 1602 lät den danske kungen Kristian IV anlägga två nya övernattningsstugor längs vägen för
att underlätta färden över Kölen. De var Skalstugan och Stalltjärnsstugan.
År 1683 anges att över ett tusen jamtska forbönder passerade gränsen.
Fram till år 1817, då Skalstuguvägen började byggas, saknades en riktig kärrväg väster om
Duved. År 1822 var vägen körbar. Efter att vägen ytterligare förbättrats, invigdes den av Kung Karl
den XIV Johan år 1835. Den kom därefter att kallas Karl Johansvägen.
Ytterligare förbättringar gjordes år 1848 då Kungl.Maj:t beviljade 9.224 Riksdaler och 16
skilling till byggande av 37 större och mindre broar och trummor.
I dag finns 21 stenvalvbroar bevarade, varav tre fortfarande ingår i den 1992-94 ombyggda
vägen, men nu förstärkta med betongdäck. Minst 11 av de gamla stenvalvsbroarna kan i dag ses från
nya vägen, varav de flesta är skyltade. På norska delen av gamla Karl-Johansvägen, ned mot
Ådalsvollen, finns ytterligare åtta bevarade valvbroar.
Längs Skalstuguvägen uppsattes fyra milhällar av gjutjärn, med årtalet 1836. Av dem finns två
kvar längs vägen. Den ena står nedanför jaktvillan i Medstugan och den andra vid Vägverkets
garage i Skalstugan. Den tredje förvaras på länsmuséet och den fjärde finns på en gård i Mörsils
socken.Referenser och fotnoter
[1]