Thoméstenen i Mörsil 100 år

av Bo Oscarsson

Denna artikel har tidigare publicerats i Åre kommuns kultur- och fritidsguide 1996, s.4, och får kopieras för privat läsning och icke-vinstbringande spridning inom den egna kamratkretsen (ett av syftena med att lägga ut artikeln), men får ej utan författarens medgivande genomgå allmän spridning via andra media än Jamtamots hemsida, oavsett om spridningen är vinstbringande eller ej. Senaste uppdatering: 1999-05-18

År 1995 hade det gått 100 år sedan stenen restes till landssekreteraren Anders Jakob Thomées minne. Det firades med en minneshögtid lördagen den 22 juli i samarbete mellan Mörsils församling, Mörsils hembygdsförening och Åre kommun. Högtiden började med helgmålsbön i Lillkyrkan, varefter kyrkoherde Swen Ljungdahl höll tal vid stenen och hembygdsföreningens ordförande lade ned blommor vid stenen. Efteråt dracks minneskaffe på Römmen och Gerda Bergebo berättade om Thomée. Gerda berättade också att Thomésten flyttats till sin nuvarande plats när man byggde klockstapeln vid Lillkyrkan.

Thomée blev mest känd för sitt projekt från 1860-talet med en kommunikationsled genom Jämtland, från Bottenviken till Atlanten. Att han var en visionär har historien visat, men som oftast drabbar det dem som ser in i framtiden - de får aldrig uppleva att de hade rätt. Thomée avled utfattig 1874, åtta år innan järnvägen från kust till kust invigdes.

Thomés projekt byggde på 1860-talets främsta teknologi, som var ånga. Han såg de många sjöarna i Jämtland och fick idén till att placera ut ångbåtar för varutransporter. Mellan sjöarna skulle sedan transporterna gå med hästskjuts. Ångbåtarna inköptes och kommunikationsbolaget började sin drift 1863. Från Sundsvall gick transporterna landvägen till Revsundssjön, där ångaren Refsund tog över och körde de tre milen till Pilgrimsta. Sedan landstransport till Brunfloviken där ångaren Odin tog hand om transporten över Storsjön till Kvissle. Därefter omväxlande land och sjötransporter. På Kallsjön gick ångaren Thor och på Anjan ångaren Frej. Samtidigt byggdes ny väg på norska sidan från Ådalsvollen i Sul, förbi Sandvika till Melen, där ledens sista hamn låg. Den norska vägen invigdes först 1865 och då var kommunikationsbolaget redan konkursmässigt. Med de långa vintrarna här blev seglingssäsongen högst 4 månader, medan amorteringarna rullade på i tolv månader. Ångbåtsinvesteringen blev för dyr i det här fallet, men ångbåtarna hade kommit för att stanna. Året efter Anders Jakob Thomées död byggdes en ångbåt som sedan den flyttats till Storsjön fick namnet Thomé, efter honom. Båten är som bekant ännu i drift efter 120 år.

Anders Jakob Thomée

Anders Jakob Thomée var född i Ramlösa i Skåne år 1812. År 1846 blev han landssekreterare på länsstyrelsen i Jämtlands län men tog avsked 10 år senare. Han blev sedan ledare för kommunikationsbolaget som bildades 1857. År 1863 invigdes Jemtlands kommunikationsled med pompa och ståt. Den hade då kostat 411.578 riksdaler, en enorm summa i dåtidens penningvärde. Bara fyra år efter invigningen gick emellertid bolaget i konkurs.[1]

De få minnen vi har kvar i dag av Anders Jakob Thomée finns i Östersund och i Mörsil. I Östersund finns bara ångaren s/s Thomé och gatunamnet Thomégränd som minner om honom, medan det i Mörsil finns Thomées minnessten, gatunamnet Thomévägen och Thomégården.

Den över tre meter höga bautastenen står på kyrkans mark, till vänster om ingången till lillkyrkan. Den restes för hundra år sedan till minne av A J Thomée. Stenen invigdes i början av juli 1895. I Östersunds Posten den 16 juli samma år återges högtidstalet vid avtäckningen av stenen. Talet hölls av doktor Christiernin och han avslutade;

… ”Vi stå nu och på den plats, som var en vigtig punkt i nämnda kommunikationsled, och har sällskapet, som anser det för Thomée hägrande målet vara uppnådt, upplöst sig och öfverlemnat sina qvarvarande tillgångar till fonden för Norrlands fasta försvar, men ej velat uraktlåta att resa denna minnessten som hedrande vedermäle åt och om sin stiftare!”

I samband med 100-årsjubiléet av Thoméstenen anordnades en minneshögtid vid stenen i Mörsil, lördagen den 22 juli 1995 klockan 18.00.

Referenser och fotnoter

[1] Östersunds historia, del I, sid.203 ff, 19xx.