Som alla jamtlunchande Bröder säkert minns besöktes Hantverksföreningen titt som oftast (i slutet av förra årtusendet) av Br Nymans tilltänkte uppsatsopponent, docenten i kyrkohistoria Ragnar Norrman. Denne man var även redaktör för Svensk kyrkotidning och från ledaren i nummer 9 år 1998 är följande citerat:

Flera gånger har jag under det senaste året med förundran sett hur en grupp unga män i 20-årsåldern, svenska studenter, handhälsar på varandra när de träffas för att äta lunch. Jag upplever detta som osvenskt, något som människor i andra länder praktiserar. Eller är det ett sätt att närma sig varandra, som vi borde ta efter?