Info  –  lycksalighetens ö

Lycksalighetens ö på avstånd - Stadsparken - Uppsala Lycksalighetens ö - Stadsparken - Uppsala Salighetens ö - Svandammen - Uppsala
Krysset - Lycksalighetens ö
Från protokollet över Novembermotet år 1920
.... Motet avslutades vederbörligen på lycksalighetens ö där akrobatik, sång och spejaretjänst utövades.
I protokollskrivningens vederbörligen kan man uttyda att det redan år 1920 var en tradition att avsluta Mot på ön. När Norrlands nation allt kraftfullare, under 1990-talet, började kräva att Jamtamot skulle lämna Kammarn mitt i sina nattliga Nachspiel, uppkom tanken att man skulle återgå till de jamtska förfädernas sed.
Efter några provlandstigningar på de bägge tillgängliga öarna tillsattes år 1995 en Ö-kommitté, och den lämnade sitt slutbetänkande 1996. Det hör till saken att bröderna till att börja med felaktigt hade antagit att ön i Svandammen var den rätta lycksalighetens ö.)
Slutförslaget från Jamtamots Ö-kommitté (publicerat i JT nr 1/1997)
Ön i Svandammen skall kallas salighetens ö och bör förslagsvis besökas när is ligger. Vid expeditioner ger den senare en större naturupplevels, och de branta (och ofta hala) kanterna ett riskmoment.
Den egentliga lycksalighetens ö, i Stadsparken nära Svettis, kan utan problem besökas när det är isfritt. Den är mera lämpad för organiserad smakning och därför bör detta syfte mera fullföljas därstädes. Speciellt är den lämplig att besöka när lövträden innehåller löv, enär den då är skyddad mot insyn.
Vid besök bör en spejare, en sångare och en akrobat väljas.

Källor

 Nordisk familjebok: Folksagan om lycksalighetens ö .
 P.D.A. Atterbom: Sagospelet lycksalighetens ö.