Mörsils gästabud

av Bo Oscarsson

Denna artikel har tidigare publicerats i Jamtlands Tidning 1994:2–1995:1, sid. 10, utgiven av Jamtamot i Uppsala, men har omarbetats inför publiceringen på internet i januari 1998. Artikeln får kopieras för privat läsning och icke-vinstbringande spridning inom den egna kamratkretsen (ett av syftena med att lägga ut artikeln), men får ej utan författarens medgivande genomgå allmän spridning via andra media än Jamtamots hemsida, oavsett om spridningen är vinstbringande eller ej. Senaste uppdatering: 1998-02-03

Mörsils Gästabud ägde rum den 29 maj, Kristi Himmelfärdsafton, år 1644. Inbjudna till gästabudet var den svenska ockupationsmaktens besättning på skansen i Mörsil. Femtio av de hundra svenska soldaterna inklusive kommendanten hade hörsammade inbjudan. Resten stannade kvar i skansen. Inbjudare till gästabudet var bonden i en av de näraliggande gårdarna i By, Mörsil.

Bakgrund

Sverige hade i början av år 1644 angripit Jamtland och ockuperat provinsen. Ur jamtsk synpunkt var svenskarna fienden och norsk/danska trupperna våra försvarare. Under alla fientliga ockupationer växer det fram motståndsrörelser, som måste arbeta i det fördolda. I de gårdar i Mörsil som låg närmast skansen, var det givetvis nödvändigt att ge sken av en välvillig inställning till ockupanterna. I synnerhet om man skulle kunna utföra hemliga operationer.

När man på hemliga vägar fått reda på att de norsk/danska soldaterna kommit över gränsen och i det fördolda tagit sig fram ända till Mörsil, tog sig "välviljan" hos jamtarna i Mörsil uttryck i en inbjudan till svenskarna att komma på gästabud. När gästabudet nått sin höjdpunkt och ölet flödade kan man förmoda, drog sig värden och hans folk obemärkt ut och gav tecken till de norsk/danska soldaterna att gå in i gästabudslokalen. Där dödade de samtliga svenskar.[1] Därefter angrep de skansen och tillfångatog resten av fienden. Fångarna tvingades följa med till Alsen och där också de avrättades.[2]

På en svensk karta över Mörsil som ritades omkring år 1660, då Jamtland åter ockuperats av Sverige, finns ett kors utritat i Bye och med en notering; Lägerställe där dee Swenske ähre begraffne, som föräderligen wijss under Salig Capitein Olof Swänsson bleffue aff dee Danske nedergiordhe Anno 1644.[3] Korset stod kvar till 1740-talet enligt Fale Burmans dagboksanteckningar.[4]

På svenskarnas karta över Jamtland från år 1685 står texten: wid pass 20 åhr sedan äro fienden gågne ett stycke ofwan för Jerpe skantz Hogland [5] byn förbij, kommandes hemligen fram genom skogen, uthi Mörsill sochn widh Byom, der dhe Mörsill skantz som war af Hr Stiernskiöldh anrettat, beträffade om nattetijdh, och kommo alle dhe wåra om halsen medan dhe woro som säkrast; hwarest dhe wid Byom hoopetahls äro begraffne.

Gästabudet i Mörsil blev upptakten till att Jamtland blev befriat från fienden, det vill säga den svenska ockupationsmakten.

Referenser och fotnoter

[1]	Janrik Bromé, Jämtlands och Härjedalens historia, del II (1537–1645), s. 365, Stockholm 1945.
[2]	Fornvårdaren VI, s. 155, Östersund 1937.
[3]	Janrik Bromé, Jämtlands och Härjedalens historia, del III (1645–1720), s. 141, Stockholm 1954.
[4]	Fale Burman, Fale Burmans anteckningar om Jämtland. I urval, s. 16, xxxx 1791 (JLFS 1930) Östersund 1930.
[5]	Byn Hogland är utsatt på Kristoffer Stenklyfts karta från år 1685, och ligger geografiskt strax söder om byn Hallen i Järpen.