Gruppfoto

RN 1-2016
Seineste oppdatering: 2014-09-19
Foto: Br Halvar (utom gruppfotot och den sista
bilden som togs av br E. Gustafsson)

Heimmotet i Lillhärdal
den 2:a juli 2016
För Jamtamots del är Heimmot städse en källa och god möjlighet till att ernå nya insikter om våra hembygdsprovinsers historia, geografi m.fl. ämnesområden. Så blev även fallet med årets upplaga, där en rågad dubbeldusk kärntruppsbröder samlades i akt och mening att för första gången avhålla Heimmot i Lillhärdal. (Det kan i sammanhanget erinras om att Lillhärdals socken omfattar 2.453 km², och är därmed en av de största socknarna i Jamtland och Härjeådalen, kanske rentav den som till ytan är störst.)
Träbjörnen i Sveg
Den groteska träbjörnen i Sveg
Första samling skedde i Lillhärdals kyrkby. Dit ankommande bröder bilåkte i sin tur in till före detta köpingen Sveg för att därstädes i ett rendez-vous emotta ytterligare anländande bröder och ävensom fylla på förråden av mat och dryck. Här församlades bröderna under buken på den något groteska träbjörn som finns uppförd, varvid broder ÖH Joel Hermansson förklarade motet öppnat.
Efter visst snabbmatsfödointag å ett närbeläget Sibylla-etablissement (således också i Sveg), begynte dagens billedes företagna exkurser med att Herrö genomfors, varest motet påträffade bl.a. ÖH:s tremänning Björn Lemon; boningshus och fastighet tillhörande ÖH:s morbror Yngve Sundien besågs, ävenså Smedsgården ägd av ÖH:s mormor Alma Sundiens föräldrar för länge sedan. (Däremot kunde här av broder Vedung eller Fjällstorjamten Blåtand intet spår skönjas.)
Avrättningsplats med stupstock å Spångmyrholmen
Br ÖH på stupstocken å avrättningsplatsen
på Spångmyrholmen.
Härnäst besågs, betydligt närmare Lillhärdals by, den för några år sedan uppresta så kallade "Häxprocesstenen", en monolit av ansenlig höjd till åminnelse av Märet Jonsdotter, Stor-Märta kallad, som blev offer för häxprocesserna i Sverige under häxjakten känd som Det stora oväsendet åren 1668 till 1676.
Härifrån travade motet kavat omtrennt en halv kilometer in i skogen för att ta del av å flarken Spångmyrholmen upprättat arrangement i form av en avrättningsplats med stupstock, så fiffigt anordnad att dekapiterade huvuden kunde falla ned till marken genom en underliggande öppning; synnerligen välgjort i all sin groteskhet. Här ska Stor-Märta jämte fyra andra kvinnor ha avrättats 1668 för häxeri.
Skithuset i Nordeggen
Vidare besökte motet, inne i Lillhärdals kyrkby, ÖH:s hem Nordeggen, och beskådades där bl.a. vagnslider, jaktförråd, verkstad och skithus. (Till skillnad mot broder Ol-Jonssas i Hallom vittberömnda och av ett Heimmot besökta skithus (Jamtamot var där å Heimmotet 1998), befanns ÖH:s prevete sakna utsikt mot någon Hoverbergets sida.)
Bronsstaty: Herjulf Hornbrytare med hustru Helga
Br ÖH invid bronsstatyn föreställande
Herjulf Hornbrytare och hans hustru Helga
I megasamhället Lillhärdal besågs även bronsstatyn av Härjeådalens - enligt sägnen - förste bebyggare, Herjulf Hornbrytare, med hustrun Helga, han jämväl i gott sällskap av sitt svärd Tor Vige. Än vidare avlades besök på Lillhärdals idrottsförenings skidanläggning, där genom åren skidåkarvärldseliten har deltagit i Sånfjällsloppet.
Utflykt skedde även minst halvannan mil västerut, längs vägen mot Särna, fram till Lövnäsvallen, i trakterna av Lillhärjeåns och Storhärjeåns sammanflöden till Härjån. Här beskådades en nära landsvägen belägen, helt av skog och sly övervuxen och därför svårsiktbar kulle, vilken enligt ÖH och kan rymma nämnde Hornbrytares sista viloplats. Högen är emellertid inte arkeologiskt examinerad.
På tillbakavägen till Lillhärdal stannade motet till vid ÖH:s stuga Andersborg, högt belägen över Härjån, och gav då ÖH gott prov på hanterandet av yxa och vedklyvning å därstädesvarande håggkåbb. En mindre exkurs företogs också in i skogen för att beskåda stupet mot ån Bleka. Under denna tur hävdade en och annan broder sig emfatisk ha passerat minst en kalkugn.
Dessutom besöktes på återfärden Hamre skans, ett försvarsverk sannolikt uppfört under Gustav III:s regim 1788. Det hävdas att länsmannen Kjell Herdell hjälpte bönderna i Lillhärdal att slippa dra ut i krig mot danskarna, genom att skriva till myndigheterna och övertyga om faran för ett danskt anfall längs med Härjeån. Resultatet blev denna förskansning som aldrig har använts i strid. Sista gången skansen stod bemannad var vid unionsupplösningen 1905.
Återkomna till Lillhärdal strövade bröderna runt och inspekterade hembygdsgården Högen, fastigheten Lillhärdals kyrkby 19:7, som är en av endast två i Jamtlands län fullständigt bevarade fyrbyggda gårdar (den andra är Tomtangården i Klövsjö); det äldre boningshuset, gammelstugan, är byggt redan 1776, som en envånings parstuga med barfred (en överbyggnad å farstukvisten på en så kallad barfröstuga) och fönster med små blyinfattade rutor. - Särskild uppmärksamhet tilldrog sig gårdsbrunnen. Den visade sig vara torrlagd.
Efter all denna siktsyning letade sig motet till byns leirintäalue - med plats för tält, husvagnar m.m. - och installerade sig bröderna i några av där befintliga småstugor. När motet å denna lägerplats fortsatte befanns att ÖH:s entourage för dagen var något begränsat; behovet av vikarierande styrelseposter föranledde därför ett antal val, nämligen som Skrivare undertecknad, Redaktör Erik Gustafsson, Munskänk Johan Hjelte, Fogde Fabio Arcangeli, Hövding Etay Lechner och 7-man Simon Jonsson, samtliga med prefixet t.f.
I sedvanlig ordning tog kallelseförfarandet sin erforderliga tid att dryfta, men den framgångsrika Festinska regndansen ävensom bl.a. det förhållandet att broder Etay Lechner infunnit sig - han som är ständigt anmäld till mot - gjorde omsider att förfarandet med kallelsen, om än undermåligt, kunde godkännas. Föregående mots protokoll skulle givetvis föredras. Det avsåg ett Sommarmot avhållet med början den 4 juni 2016 å Norrlands nation i Upsala, och var en epistel författad av där tillsatte t.f. skrivaren och lagsagomannen in spe Simon Göransson från självaste Skanderåsen i Bergs socken. Som protokollet emellertid endast förelåg i en tolvsidig maskinutskrift med tillhörande 24 noter å formatet A4, resolverades att hela protokollet avseende Sommarmotet, inkluderande ett antal av motet i sak angivna ändringar, skulle för hand inskrivas i protokollsboken, varefter det först i sådant skick kan godkännas.
Efter tidigare slagregn under dagen blev det acceptabelt uppehållsväder. Bröderna kunde därför utomhus till bords Gillevärdarnas smaskiga kolbullar i bästa goda gamman avnjuta. Dock blev det efterhand och framåt aftonsidan lite småkallt, varför omgruppering skedde in till lägersmåstugan Harren för fortsatta förhandlingar. Därunder tillsattes en Bastuklubbsbadarkommitté (BKBK), bestående av bröderna ÖH, Vestlund och Myhr, således idel härjeådalingar, för att med lägerinnehavaren förhandla om grupprabatt, tillgänglighet m.m. avseende lägrets saunaanläggning. Kommittén skred till verket, återkom med besked, och stod snart inte på förrän flertalet bröder med god iver tillägnade sig bastubadandets fröjder; som vore härmed ej nog, agerade dessa bröder badjävlar med entusiastiska ådopp i den närbelägna Härjeåns strömmande, i bästa fall treplusgradiga fjällvatten, varunder badande bröders brölande, ylande vargtjut dränkte lägerplatsens lokalitet och åhördes vida omkring, vilket inte rönte högsta uppskattning bland lägrets övriga nattgäster. En som inte deltog i denna fysiska tvagning var broder Etay Lechner. Han blev vald till Gamlest, och i egenskap av Der Alte intog han i stället ryggläge, fällde ihop klövarna å schäslongen och agerade fortsättningsvis anakoret.
Om Jamtamots Jubileumsskrift lät ÖH meddela bl.a. att styrelsen har övertagit Jubileumsskriftkommitténs uppdrag; materialet från både 1965 och 1985 års jubileumsskrifter är inskannat, och inskanning av gamla bilder har påbörjats; tryckeri har kontaktats för kostnadsförslag; produkten blir i fyrfärg, inbunden och inom given prisram. Till början av oktober 2016 ska allt vara korrekturläst. Om allt detta ska information utsändas till samtliga bröder med känd elektronisk adress. Vidare omtalade ÖH bl.a. att styrelsens ambition vore att utdela 2016 år hederspris under i vart fall augusti innevarande år, detta genom att representation från Jamtamot infinner sig till pristagaren i Fäviken, att 2016 års Ockupationsmot avstapelgår andra veckan efter älgjakten, och dateras till den 16 eller den 17 september, samt att ÖH:s farfar bortom Ol-Hans blästa hade en häst som gick ner sig en tidig vår på ett surhål längs vintervägen och drunknade; på den trakten står som ett minnesmärke häröver ett kalktorn i stället för kalkugnar för att med kalk motverka Härjeåns försurning. (Mycket fritt tolkat och med några mils fel) Med en stund av tystnad hedrade också Jamtamot den nyligen avlidne Mats Hjortberg, birkarl, Norrlands nations proinspektor och instiftare av manskören CV:s å nationen punschfond.
Gruppfoto
Gruppfoto med br. Arcangeli som Tyngst
Till Tyngst utsågs broder Fabio Arcangeli, som konterfejades med övriga deltagande bröder å den minimala trappan utanför lägerhuset Harren. Eljest förevor i fråga om val att ÖH, med tillhjälp av Rösträknarna broder Vestlund och Irén samt Spegeln broder Anton Andrée kunde konstatera att motet till ny Generalsekreterare i Fakultetsstyrelsen för Jamska och Härjeådalska permutationscykliskt utsett broder Simon Jonsson, detta vidpass halv fyra f.m., efter dryga timmens kattrakande. Här kan också noteras att Härjedalsfanekommittén (HFK) försågs med ledamöterna ÖH och goden Hjelte.
Förhandlingar
Förhandlingar
Givetvis skedde tomboladragning med idel högvinster, bröder till gamman och förnöjelse.
Br ÖH flankerad av Gillevärdarna primus och secundus
Br ÖH flankerad av Gillevärdarna primus och secundus
Stor sångaktivitet ägde förstås rum: Härjeådalssången föregick denna gång Jamtlandssången, och mer i härjeådalsk anda var bl.a. "Da e itt role å ligg oppå skulla" (duett av broder Myhr och ÖH), "Ska du bli ma ut å lunnje vö", "Ma fer heim te Flon" (viss omskrivning av Hardda Ku Hardda Geits text "Ma fer heim te Kluk", som i sin tur bygger på den angelsaxiska melodien med texten "För mig hem, landsbygdsvägar", skriven av John Denver, men förekom även den allmänt klassiska "Peran blos".
Shleipdosdosdragning
Shleipdosdosdragning
Utsökt griljerad skaffning ävenså kulinariskt prima slisk bestods bröderna, över vilka anrättningar motet visade sin stora uppskattning genom att tilldela tjänstgörande Gillevärdskap en eloge grand. Att än ytterligare omnämna är att broder Simon Jonsson vann sleipdosdragninga, att ÖH tog hem rövkroken i osedvanligt glänsande stil, att efter visst dormitoriumkinesande framåt förmiddagen frukost eller möjligen undun intogs, att bröderna peu om peu avtågade var och en till sitt, och att efter siste Jamtens hemfärd motet torde ha avslutats vid någon tidpunkt under söndagen.
Brr ÖH och Storjamten Halvar
Brr ÖH och Storjamten Halvar
Selbstverständlich torde under motet ha förekommit såväl en och annan skvimpedischp som ett antal Handöl. Betong- och asfaltsytor av utmärkt fraischeur och beskaffenhet åskådades, åtminstone i Sveg, däremot ingen soptipp, heller inget nedrasat industriminne; eljest saknades intet under detta trivsamma Heimmot, som torde ha givit bröderna en myckenhet goda nya intryck.
C'est tout!
En "Halvar" ma fleir
Länkar
Statistik över Heimmot
Hembygdsgården Högen (Länsstyrelsen)
Herjulf Hornbrytare (Wikipedia)
Herrö (Wikipedia)
Härjån (Wikipedia)
Lillhärdal.se
Lillhärdal (Länsstyrelsen)
Lillhärdals socken (Wikipedia)
Nordeggen (Jamtlis bildarkiv)
Stor-Märet (Wikipedia)
Svegsbjörnen