..."Undrar hvad Pavo gö så länge" sade Pekka till Rakki, med hvilken han ibland brukade samtala. Rakki lssnade och viftade med svansen. "Ah!" sade Pekka. I detsamma visade sig Pavo...

Måste tillägga. Har ännu ej tagit mig igenom boken men en stor del handlar om hur bröderna Pavo och Pekka håller sig undan för svenskarna.

Nej 1895 ska det vara, inget annat.

Skog och Jakt, Artut!

På spaning efter nagur läsrikt på väven råkade jag häromdan komma förbi följande vilket fångade mitt intresse. Det här var riktigt intressant tänkte jag. Kanhända torde det röna intresse för de, litterata Br, av Motet.
Romanen "Pekka Huskoinen -En drivarfinnes liv och jakter i Värmlands och Dalarnas skogar" anno 1985, förvisso något till åren kanhända. Trycket förtjänar bättre än att glömmas bort i tidens vindlingar och då den är upplagd på projekt Runeberg bifogar jag härmed en länk.
http://runeberg.org/pekkahus/

...Först på tredje dagen återkom Pavo från sin vandring norr ut med älfven. "Ingen fara från det hållet, Pekka! Där bor folk som hvarken äro norrmän eller svenskar, sade de. Det är sälan någon kommer till dem i deras aflägsna by. Komma svenskar, säga de, att folket är svenskar, och så till norrmännen, att de äro norrmän. De lefva ungefär de som vi af jakt och fiske samt jordbruk. De veta icke af oss, finnar, kunna icke svedja och så råg och äro föröfrigt beskedliga människor. Af dem ha vi ingenting att frukta. Mot mig voro de vänliga, och då jag sade dem, att jag var finne, trodde de mig vara fjällman (lapp) och bådo mig döda alla björnar som gjorde dem skada." - "Och det lofvade du dem?"...

I listan finns inte gamla Muttern, Hotell Charlotte med. Där kan man än boka rum över stormotsnatten för knappa 650 kr.

För bröder som åker från t.ex. Stan och söker hotell så kan de gå in på DENNA LÄNK
Där visas lediga hotell i Uppsala för Stormotsdagen samt kostnader

Utomordentlige Stasi:

Debatten om inbetalningsförfarandet "est continu"; det är lysande!

Ja, ja, som i bästa fall framgår, har jag inget emot inbetalning via sedvanligt pappershanterande, heller givetvis intet att invända mot kontanta transaktioner. Vad jag för högst min egen del vänder mig mot är den mystiska hanteringen med kort och på datormaskinell väg. Men för de bröder som har en mer pragmatisk och positiv inställning beträffande sist nämnda förfaranden är min inställning att visst, passar det för deras del, så är det självfallet en fördel att möjligheten gives; jag delar din uppfattning att så många alternativ som möjligt bör stå till buds. Det kan underlätta JT:s finansiering.

Beträffande att jag skulle ligga i någon framkant beträffande nyttjandet av IT-teknik: NEJ, verkligen inte. För mig är datorn till allra största delen ett skrivredskap (och ett utmärkt sådant, som även ger goda möjligheter till skriftlig korrespondens), därtill i klart mindre mån ett verktyg för att understundom å väven återfinna viss information. Det räcker. När det gäller telefoni nöjer jag mig med att kunna ringa och muntligen svara på samtal; alla övriga installationer betraktar jag som joller och fjask. Det är förresten oerhört skönt att slippa inneha någon bärbar miniatyrtelefon (eller vad de kallas).

Jag är således, om man så vill, en bakåtsträvare och ett fossilium snarare än en framkantsbroder i dylika hänseenden. Jag vet ju inte ens vad IT betyder! Men det kan måhända någon annan broder göra mig underkunnig om - det är väl aldrig någon angelsaxiska med i bilden?


Ma raokes
En "Halvar"

Monsieur Halvarius

Jag förstår fortfarande inte grunden till din vrede över mänsklighetens teknologiska framsteg inom IT-området. Jamtlands Tidning har ju sedan det förra årtusendet haft ett allom välbekant postgironummer som står envar fritt att nyttja för betalningar till JT. Se istället positivt på de olika sätt att betala som står till buds, och som i längden ökar sannolikheten att JT får nödvändiga inkomster.

Vad gäller otvunget nyttjande av IT för kommunikation inom Jamtamot så är min erfarenhet att just du br Storjamten Halvar ligger i framkanten av utvecklingen, åtminstone i det avseendet att verkligen nyttja IT-teknik för kommunikation.

MR / n Stasi

Bäste monsieur Stasi:

jag har ur självaste broder Redaktörens mun erfarit att min inbetalning till JT faktiskt framgångsrikt har lyckats, således en success. Nå, jag lyckades i vart fall få till stånd vissa övriga bröders inlägg åstad här på messn. Det är vackert så. Vad jag hela tiden i grund och botten velat åstadkomma, och peka på, är behovet av flexibilitet när det gäller erläggandet av betalning till JT, och att därmed motarbeta en uteslutande högteknologisk variant härav. Sålunda bör betalning kunna erläggas genom
1) plus- eller bankgiro, med inbetalningskort
2) högteknologi via dator, kort och annat fanskap,
3) kontant (så skedde uppenbarligen i vissa fall å senaste Ärtvällingmotet - ypperligt!)

Jag håller för övrigt med om din synpunkt att det kan ta ett tag för den pånyttfödda JT att tränga in i brödernas medvetande; det är som bekant inte det lättaste att återfå fulla kroppsfunktioner efter att ha dödförklarats och sedan återkallats till livet, så som nu dessbättre har skett i JT:s fall.

Ma raokes
En "Halvar"

Monsieur Halvarius,

Normalt brukar det i allehanda publikationer finnas en ruta som förkunnar vem som är utgivare m.m. Detta gäller även JT som i sin senaste skepnad har sin ruta längst på sidan två (2). Därstädes finns JT:s postgironummer (numera plusgironummer, men vem bryr sig) 183606-3. Blanketter har du säkert själv.

Du har dock en STOR poäng i att ifrågasätta den modernitet (och indirekthet) som nutida betalningssätt implicerar. Utskick av JT på ett gammalt (och hederligt) vis med inbetalningskort bifogade skulle ju ändå göra de implicita betalningskrav som JT uppfordrar mer explicita.

Stasse