Velkømmen te Messn
Bralstele at jamtom
Inlegga på Messa vårl kontrollere ta a Stasi å màhjalparan hans. Direkt e olemplein e inlegg som stri mot jamtsk å herjeådalsk skikk å sed vårl beivre. Da kan innebàra krav på skadestånn, hell att på Sproteidan få smàka på livreima at Graffa frå Landøn. Forshlag på hårr n henn webbsia skà tolke koder ti e bral, dvs php-programmeringa, skikkes te n br Hansa, å synpunkta på legg-utn te n br Webstasi.
Br Storjamten Stasi
*
Σbral = 2283     * Obligatoriske indata
*
*
Fråga e te for å hinner spam
Mylht 2043 2012-04-16 16:30:07 Bralør: LG
Till br Flatabo, nr 2033:

INTRO

Du anspelar på att undertecknad har vuxit upp i Odensala och därmed skulle veta mindre. Det du kanske inte känner till, eller vill vara medveten om, är att mitt modersmål är jamska. Detta helt enkelt därför att min mor alltid pratar jamska när inte svenska absolut är påkallat. Detta faktum bidrog under mina fem första uppväxtår till att jag, på en i Optand belägen gård där mina föräldrar hyrde en stuga, aldrig pratade svenska, i synnerhet som de som ägde gården även de talade jamska (en av dem var för övrigt tremänning med Sundelins mor). När jag sedan började i första klass på Odenslunds skola (vi flyttade till ”Korea” när jag var fem år) blev jag t.o.m. retad lite grann p.g.a. min Börtnansdialekt. Jag är i övrigt starkt präglad av den jamska som min morfar och min farmor (personer som ALDRIG svenskade) talade. Min famlij var nämligen allt som oftast i Börtnan och Skålan på helger och lov.

Sammantaget har min språkfostran inneburit att oavsett om jag går in på Anderssons cykel- och motorverkstad i Vigge eller på någon av serviceinrättningarna i Klövsjö så tror folk som inte råkar känna till mig att bor och alltid har bott i bygden. För några år sedan, när jag för första gången träffade den som äger lanthandeln i Klövsjö, så undrade densamme varifrån jag härstammade eftersom han, som han uttryckte det, tyckte att jag pratade Klövsjömål.

STAVNINGSSÄTTET PÅ SKYLTARNA

Det stavningssätt som används på skyltarna är i princip helt i överensstämmelse med hur folk i sydvästra Jamtland åtminstone från järnvägsepokens början till nu har uttalat och uttalar ord. Det kan givetvis skilja lite grann mellan byarna. Det jag dock vet är att de som fr.o.m. förra sekelskiftet växte upp i Börtnan, i Skålan, eller i närliggande byar, inte använde uttalet [vei] men däremot [væg].
Min morfar exempelvis, som knappt vistades längre bort från Börtnan än 2-3 mil, och som växte upp i ett hem där hans far (uppvuxen i Börtnan) och hans mor (uppvuxen i Vigge) talade en genuin søvestjamska, använde aldrig något annat uttal än [væg]. Den enda av de i Börtnan fastboende under 1900-talet som veterligen har använt uttalet [vei] var min mormor, a Anne-Danielsa, från Svartåsen på Rödön. I Skålan är det likadant. Exempelvis har den väg som i riktning från byn är skyltad med namnet ’Austervægen’, från den tid vägen tillkom tills nutid haft uttalen [Austervægen] --> [Ustervægen] --> [Ystervægen] där konvergensen i uttalet gick ganska fort.

AVSLUTNINGSVIS

Skyltarna är uppsatta för att fungera dels som vägvisare (vilket folk har vittnat om att de har gjort) men även dels som bärare av hittills levande kulturminnen som i modern tid riskerar att förglömmas.

Stavningssätt kan givetvis vålla diskussioner,men de invändningar som går att göra mot stavningssättet på skyltarna är ändå försumbara gentemot exempelvis det utbredda missförståndet att använda’au’ som ett stavningssätt för den sekundära diftongen ’ao’. Detta senare leder om det fortsätter i ett fördärv av søvestjamskan där det inte kommer att gå att enkelt skönja att det mesta ändå är som i övrig jamska (som i sin tur primärt är att betrakta som en samling dialekter av norska).

NOT

En sak som jag skulle justera idag om det vore billigt att ändra på skyltarna vore att ändra stavningssättet ’ådd’ till ’odd’ på skylten med ’Lænnesåddvægen’. Bägge varianterna har i princip lika uttal, men ’ådd’ är etymologiskt felaktigt eftersom vokalen är ett resultat av ett s.k. a-omljud och bör inte ge sken av att relatera till det långa a som i förlängningen (via den sekundära diftongen ’ao’) har givit upphov till bokstaven ’å’.

MR / n LG
Mylht 2039 2012-04-15 14:04:09 Bralør: Br Flatabo
Detsamma Br ÖH!
Apropå den nyligen återfunna donationen (från 1923?) av Br Örtendahl, här finns en bild på honom: www.botan.uu.se/Personal/Prefekt.html
Mylht 2038 2012-04-15 12:33:53 Bralør: Br ÖH
Tack för Motet Bröder. Skoj!
Mylht 2037 2012-04-15 11:05:11 Bralør: Br Z
På temat vägskyltar (inlägg 1989) har även noterats en hoper med text på samiska, varpå antagandet då blir att dessa är finansierade via storsvenska myndigheter. Har skyltmakarna kring Börtn o Skaula på motsvarande sätt erhållit monetära bidrag för sin kulturella gärning?
Mylht 2033 2012-04-14 0:20:45 Bralør: Br Flatabo
Du skreiv sesånen Br Stasi:
"Det som gäller är att texten på skyltarna m.fl. ställen ska återge den talade jamskan på ett så språkligt korrekt sätt som möjligt är. Detta innebär som i de flesta språk att de i olika grader är **semi-etymologiska**, dvs att väsentliga språksammanhang om möjligt ska kunna skönjas i det skrivna."
Vem avgör just denna s k "skönjning". :)
Jag vill nog ändå hävda att Bu-vaegen bör heta Bu-vein, och de som har avgörandet är inte du (från Odensala), utan den äldsta generationen som bor där.
Mylht 2032 2012-04-13 21:19:55 Bralør: LG
Till br Halvar (2016):

Det av mig i inlegg 2003 angivna stavningssättet för stadnamnet på den älv som börjari närheten av Helags och som har sitt os i närheten av en plats vars blotta omnämnande kan genera den mest härdade jamt, bör stavas

Iogna

(som också är bestämd form, ackusativ), dvs det bör inte vara något n före 'g':et. Uttalet blir ändå detsamma, helt i analogi med det omljudade uttalet av 'ugn'.
Mylht 2031 2012-04-13 21:09:16 Bralør: LG
Br Flatabo (2005): Vägskyltarna ska alltså inte vara på den jamska som talas av ortsbefolkningen där, utan på någon sorts historiskt skapad "dna-nynorsk"?

Svar: Nej. Jag hade bråttom när jag skrev mitt inlägg och insåg efteråt under min bilfärd upp till republiken att huvudbudskapet hade kunnat getts en mer avskalad och entydig framtoning.

Det som gäller är att texten på skyltarna m.fl. ställen ska återge den talade jamskan på ett så språkligt korrekt sätt som möjligt är. Detta innebär som i de flesta språk att de i olika grader är semi-etymologiska, dvs att väsentliga språksammanhang om möjligt ska kunna skönjas i det skrivna. I det avseendet råkar NYNORSK (med sin genomtänkta semi-etymologi) i stora delar på ett nästintill ruggigt sätt sammanfalla med den søvestjamska som än i dag talas i ett diverse "motståndsnästen" (ställen där man understundom beskriver folk som egentligen borde prata jamska som att de "svenske"(pratar svenska). Det senare ungefär som när norskar bekymrat kommenterar norskar som "svorskar".

Ett exempel på semi-etymologisk skriftjamska är att de 'tjocka l' som har sitt etymologiska ursprung i 'rd' bör stavas 'rl'. Då blir uttalet det rätta och den läsvane får ett skriftspråkligt sammanhang. I helgen som var hörde jag dessutom ett gammalt ord där r:et rullade som en liten men tydlig inledning på det normalt tjocka l:et.

Till sist: Det där med språkligt DNA syftade endast på språkliga samband, inte på hur stavningssätt bör vara.
Mylht 2030 2012-04-12 0:36:52 Bralør: Br ÖH
Jag har letat runt, men tyvärr inte hittat något än... Jag ska ta och skicka en hälsning och fråga!

MR
Mylht 2029 2012-04-11 21:06:26 Bralør: Br Nyfiken
Någon som har hört eller vet om Jamtamot har kommit med i SR via årets hederspristagerska än, eller får vi vänta lite längre?
Mylht 2028 2012-04-10 21:34:31 Bralør: En "Halvar"
Bröder!
Jag instämmer i Br Inpiskarens imperativ. Inte minst ska det bli intressant att se hur Fondbarometermaskinisten förmår att genomföra sitt ansvarsfulla värv. Och så ska vi väl ha TOMBOLA MED IDEL HÖGVINSTER? Styrelsen ser till att ha lottringar tillgängliga, antar jag?
Ma raokes
en "Halvar"
Foregåenne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 [50] 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 182 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 193 194 195 196 197 198 199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218 219 220 221 222 223 224 225 226 227 228 229 Neste       -       Logg in for å administrer
N br Robert Hansson ha skreve php-kodn som hantere databaskommunikasjon, å n br Stasi svàra for legg-utn.