Velkømmen te Messn
Bralstele at jamtom
Inlegga på Messa vårl kontrollere ta a Stasi å màhjalparan hans. Direkt e olemplein e inlegg som stri mot jamtsk å herjeådalsk skikk å sed vårl beivre. Da kan innebàra krav på skadestånn, hell att på Sproteidan få smàka på livreima at Graffa frå Landøn. Forshlag på hårr n henn webbsia skà tolke koder ti e bral, dvs php-programmeringa, skikkes te n br Hansa, å synpunkta på legg-utn te n br Webstasi.
Br Storjamten Stasi
*
Σbral = 2299     * Obligatoriske indata
*
*
Fråga e te for å hinner spam
Mylht 2011 2012-04-03 1:49:34 Bralør: Br Skr
Mylht 2010 2012-04-03 1:29:03 Bralør: Br Skr
PM: Turingsbyarna är inte med på den kartan.
Mylht 2009 2012-04-02 23:58:25 Bralør: Br Flatabo
Kan någon på Nätet leta fram en bra karta över landskapet Jämtland? Här är en karta ur en skolatlas från 1960-talet, men en mer detaljerad måste finnas någonstans.
Mylht 2008 2012-04-02 20:43:25 Bralør: Br Skr
Sir framm emot artikern denn, LG. Nyfiken på håkke oL de e. :)
Mylht 2007 2012-04-02 20:34:41 Bralør: Br Skr
Det vanligaste namnet på väg på (1800-tals)jamska är i "vægh" . Frikativen gh (liksom dh) försvann kring/efter sekelskiftet beroende på var i Jamtlann och blev hårt g.
Formen "veigh" förekom i Oviken (Österberg, Ovikens bygdemål i Jämtland, 1914).
Bestämd form var i allmänhet "vejen" (dativ och genetiv: "væga"). Jag har även sett formen væghen, mest i västjamtlann om jag inte minns fel.
Den moderna formen "vej" kommer från den gamla bestämda formen. Ett annat exempel på det är fisk -> fish. Dessa förändringar tror jag är ganska nya, alltså mindre än 100 år gamla, men det kanske skiljer sig från plats till plats.
Det grammatiskt korrekta är givetvis att inte ha förmjukning såvida det inte är sluten vokal efteråt. Det som avviker från regelbundenheten är väl att betrakta som talspråk. Om man ska skriva det ändå så är vägj mer etymologiskt korrekt och motsvarande.
Man kan hitta väldigt mycket annat som är intressant på dialektarkivet här i Uppsala. Fakultetsstyrelsen kanske borde göra ett studiebesök?

Stasi/Halvar: Österberg anger även att korg, berg etc. uttalas med hårt g. Är det något ni känner igen? Det skulle även betyda att åtminstone de som är ifrån Oviken har rätt att uttala hæLjamäss med g...
Mylht 2006 2012-04-02 19:41:55 Bralør: Br Skr
Anmäl deck te Valmote! Teckningslista kommer opp på anslagstavla imåra.
Mylht 2005 2012-04-02 18:42:19 Bralør: Br Flatabo
LG> Försök till (fri) tolkning av textmassan: vägskyltarna ska alltså inte vara på den jamska som talas av ortsbefolkningen där, utan på någon sorts historiskt skapad "dna-nynorsk"?
Mylht 2004 2012-04-02 17:14:56 Bralør: Johan Nylander
Kära bröder.

Jag är i behov av en bostad i Uppsala med inflyttning absolut senast 1/7. Jag är intresserad av det mesta. Då jag studerar i Solna kan jag tyvärr inte själv ansöka om studentboende.

Tack på förhand
Mr /Nylander
johan.nylander@gmail.com
0702344682
Mylht 2003 2012-04-02 16:17:55 Bralør: LG
Ang. diskusjon om vei kontra væg/veg

1) De fornnorske orle e 'vegr', ò oppshlag-orle i nynorsk (da som maonger dialekter i jamska, blann anner søvestjamska, kan sis som dialekter ta) e 'veg'.

2) Pao veien/vægen milla Mo ò Børtn e knutponkten 'Mo-Børtn-vàgàskàle' eitt i spraoke lavanne minnesmarkje om ei rektu ei gammeljamske, om enn indirekt gjønom vokalutjamninga.

3) Spraoke pa di skylhter som ha vørte oppsett e sao laongt da gaor ein bild ta eitt làvanne søvestjamska, skrevent pao e vis som ligg nera dà som i praktiken e morsmaole, nemlein 'nynorsk'. De seinare ha jeg vørte meir ò meir klar øve de seineste aora dao jeg systematiskt ha dokumentere eitt storrte antal orl i bruk i Skaola, Børtn, ò restn ta søvestjamtland, orl som ordbokmessut bàre e opptegen i nynorsk (ò islennsk), ò i lokale norske orlbøkker frao eksempelvis Oppdal, Sogndal, Nordfjord, Meråker, Namsos, … Eksempelvis hu frao Oppdal innehaoll e spesiellht e orl som jeg int ene skriv ut henan (jeg ha ein artikkel pao gaong) men som i prinsip e ò betrakte som eitt ’ spraokleint e dna’.

4) Ang. inlegg 1996: ’Ljongdala’ (skà và ’Iongdala’) e dativformen hell ein skjel ein form ta dativformen. ’Ljungdalen’ e eitt artifisiellht stadnamn. Namne pao aoa e egjenlein ’Iongna’, men nagun bolaggobbe hell myndigheit ha forvanske stadnamne te ’Ljungan’. I Børtn e enn idag stadnamne ’Lihll-Iongna’ i bruk som namne pao ein littn ekstra rennil milla Àraoa ò Iongna.

MR / Br LG


Foljenne mà namn angjeven e skylhter ha vørte oppsett:

Børtn: Buvægen, Garlbersvægen, Per-Halvars-vægen, Skogvaktarvægen, Karl-Pers-svengen, Kvàrnbakken, Àraobrua, Gàrlaobrua, Høgda2.5, Svaorttjàrna 3.5, Auster-Gàrlaobuan 6.5, Baothusnese, Janns-Hanns-lanne, Sven-Ers-lanne, Øya.

Skaola: Erik-Svens-gàtu, Halvarsgàtu, Larsgàtu, Per-Ers-gàtu, Sællesgàtu, Svøalgjemorvægen, Lænnesåddvægen (skà ennres te '-odd-') likeins Skuggevægen, Unnatage, Austervægen, Gaosnesvægen, Traongføarsn, Fiskaobrua, Vællebrua.
Mylht 1997 2012-03-30 14:26:58 Bralør: Br Flatabo
Aha! - är inte så hemma därnere i "sydstaterna".
Du har rätt - en modern kommunkarta har inget värde därvidlag. Ska leta fram en riktig karta vad det lider...
Foregåenne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 [54] 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 182 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 193 194 195 196 197 198 199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218 219 220 221 222 223 224 225 226 227 228 229 230 Neste       -       Logg in for å administrer
N br Robert Hansson ha skreve php-kodn som hantere databaskommunikasjon, å n br Stasi svàra for legg-utn.