Velkømmen te Messn
Bralstele at jamtom
Inlegga på Messa vårl kontrollere ta a Stasi å màhjalparan hans. Direkt e olemplein e inlegg som stri mot jamtsk å herjeådalsk skikk å sed vårl beivre. Da kan innebàra krav på skadestånn, hell att på Sproteidan få smàka på livreima at Graffa frå Landøn. Forshlag på hårr n henn webbsia skà tolke koder ti e bral, dvs php-programmeringa, skikkes te n br Hansa, å synpunkta på legg-utn te n br Webstasi.
Br Storjamten Stasi
*
Σbral = 2332     * Obligatoriske indata
*
*
Fråga e te for å hinner spam
Mylht 2053 2012-04-23 16:26:06 Bralør: en Halvar
Bröder!
Br. Flatabo talar vist och insiktsfullt. Donationer är en för Jamtamot ytterst värdefull källa till inspiration och nya krafttag, ävenså jubileer. Vidkommande dokumenterandet av donationerna har inte minst broder Hövdingen en framstående roll att fylla, enkannerligen med avseende å Kammarns inventarieförteckning; gräver han på djupet häri, går det måhända att närmare klarlägga ifrågavarande donations historiska proveniens.
Ma raokes
en "Halvar"
Mylht 2052 2012-04-20 20:21:54 Bralør: Br Flatabo
Skulle snarare tro att donationen är från omkring 1927 eller något år senare. Vid Norrlands nations pampiga 100-årsjubileum dök en del medlemmar från Jamtamot (1907-1910) upp, och träffade då styrelsemedlemmar i Jamtamot Redivivum. Detta ledde till att flera av dem efter inbjudan sedan dök upp på Mot.
Mylht 2051 2012-04-17 9:28:57 Bralør: Br (O)Klargörare
Br Ammer!

Tyvärr är det inte Gamlestens sköld som han nämner, utan en annan (tidigare glömd) donation från 1923.
Mylht 2050 2012-04-17 8:58:47 Bralør: Br Ammer
Bröder!

Nu får ni upplysa en Broder i förskingringen, anspelar PM på gamlestens sköld när han nämner den återfunna Örtendalska donationen? Detta vore ju i såfall sensationellt!
Mylht 2049 2012-04-16 23:41:26 Bralør: Br Flatabo
Skr> Akkurat - den jamtska skyltgerillan slår till - överallt! :)
Mylht 2048 2012-04-16 23:01:22 Bralør: Br Skr
För övrigt hoppas jag att LG:s arbete inspirerar folk på annat håll i Jamtlann att göra samma sak.
Jamt gjär som jamt vill, civil olydnad när den är som bäst! :D
Dessutom en (språk)politisk aktion, som både uppmärksammar, sprider och ökar jamskans status.
Mylht 2047 2012-04-16 22:55:17 Bralør: Br Skr
"Ett exempel på semi-etymologisk skriftjamska är att de 'tjocka l' som har sitt etymologiska ursprung i 'rd' bör stavas 'rl'." 2043

Problemet med att använda rl för rd för att ge en etymologisk pekning är att det sanna rl redan finns och har ett annat uttal på jamska i form av vanligt l eller ɭ.
Varför skilja det här fenomenet från övriga konsonantövergångar som är naturligt i språks utveckling? Varför inte bara säga att rd har blivit l precis som många f > v (lif, bref, sofa). Dumt att skapa fonematisk inkonsekvens i onödan.
Ex. farla, Karl

Dessutom används det ofta inkonsekvent då det inte brukar skrivas med någon hänvisning etymologiskt då l uttalas som rd (alltså åt det motsatta hållet).
Ex. kjold (tjårdd), böld (bördd), hælda(?) (hærdda)
Mylht 2046 2012-04-16 22:13:43 Bralør: Br Flatabo
Har du helt på egen hand bestämt texten på skyltarna, eller har du diskuterat med andra också?
Mylht 2045 2012-04-16 16:31:51 Bralør: LG
Till br Z, nr 2037.

En del av skyltarna är bekostade av byarna och en del av mig personligen.
MR / LG

PS
Bynamnet bör stavas 'Skaola'. Diftongen 'au' är nämligen den diftong som finns i ord som 'haug' och 'lauv' ('hög' och 'löv') och uttalas av normalt av gemene norsk (och av jamtar) som [øu]. Det finns undantag även i Norge men det dominerande är det uttal som de facto har möjliggjort övergången från diftongen 'au' till monoftongen ’ö’.
Uttalet av de norska skidskidåkerskornas 'Johaug' och 'Lauvhaug' efternamn är alltså normalt [Johøug] och [Løuvhøug] svarande mot 'Johög' och 'Lövhög'. Detta har dock svenska skidkommentatorer svårt för (utom Andreas Karlsson som verkar ha försökt lära sig).
DS
Mylht 2043 2012-04-16 16:30:07 Bralør: LG
Till br Flatabo, nr 2033:

INTRO

Du anspelar på att undertecknad har vuxit upp i Odensala och därmed skulle veta mindre. Det du kanske inte känner till, eller vill vara medveten om, är att mitt modersmål är jamska. Detta helt enkelt därför att min mor alltid pratar jamska när inte svenska absolut är påkallat. Detta faktum bidrog under mina fem första uppväxtår till att jag, på en i Optand belägen gård där mina föräldrar hyrde en stuga, aldrig pratade svenska, i synnerhet som de som ägde gården även de talade jamska (en av dem var för övrigt tremänning med Sundelins mor). När jag sedan började i första klass på Odenslunds skola (vi flyttade till ”Korea” när jag var fem år) blev jag t.o.m. retad lite grann p.g.a. min Börtnansdialekt. Jag är i övrigt starkt präglad av den jamska som min morfar och min farmor (personer som ALDRIG svenskade) talade. Min famlij var nämligen allt som oftast i Börtnan och Skålan på helger och lov.

Sammantaget har min språkfostran inneburit att oavsett om jag går in på Anderssons cykel- och motorverkstad i Vigge eller på någon av serviceinrättningarna i Klövsjö så tror folk som inte råkar känna till mig att bor och alltid har bott i bygden. För några år sedan, när jag för första gången träffade den som äger lanthandeln i Klövsjö, så undrade densamme varifrån jag härstammade eftersom han, som han uttryckte det, tyckte att jag pratade Klövsjömål.

STAVNINGSSÄTTET PÅ SKYLTARNA

Det stavningssätt som används på skyltarna är i princip helt i överensstämmelse med hur folk i sydvästra Jamtland åtminstone från järnvägsepokens början till nu har uttalat och uttalar ord. Det kan givetvis skilja lite grann mellan byarna. Det jag dock vet är att de som fr.o.m. förra sekelskiftet växte upp i Börtnan, i Skålan, eller i närliggande byar, inte använde uttalet [vei] men däremot [væg].
Min morfar exempelvis, som knappt vistades längre bort från Börtnan än 2-3 mil, och som växte upp i ett hem där hans far (uppvuxen i Börtnan) och hans mor (uppvuxen i Vigge) talade en genuin søvestjamska, använde aldrig något annat uttal än [væg]. Den enda av de i Börtnan fastboende under 1900-talet som veterligen har använt uttalet [vei] var min mormor, a Anne-Danielsa, från Svartåsen på Rödön. I Skålan är det likadant. Exempelvis har den väg som i riktning från byn är skyltad med namnet ’Austervægen’, från den tid vägen tillkom tills nutid haft uttalen [Austervægen] --> [Ustervægen] --> [Ystervægen] där konvergensen i uttalet gick ganska fort.

AVSLUTNINGSVIS

Skyltarna är uppsatta för att fungera dels som vägvisare (vilket folk har vittnat om att de har gjort) men även dels som bärare av hittills levande kulturminnen som i modern tid riskerar att förglömmas.

Stavningssätt kan givetvis vålla diskussioner,men de invändningar som går att göra mot stavningssättet på skyltarna är ändå försumbara gentemot exempelvis det utbredda missförståndet att använda’au’ som ett stavningssätt för den sekundära diftongen ’ao’. Detta senare leder om det fortsätter i ett fördärv av søvestjamskan där det inte kommer att gå att enkelt skönja att det mesta ändå är som i övrig jamska (som i sin tur primärt är att betrakta som en samling dialekter av norska).

NOT

En sak som jag skulle justera idag om det vore billigt att ändra på skyltarna vore att ändra stavningssättet ’ådd’ till ’odd’ på skylten med ’Lænnesåddvægen’. Bägge varianterna har i princip lika uttal, men ’ådd’ är etymologiskt felaktigt eftersom vokalen är ett resultat av ett s.k. a-omljud och bör inte ge sken av att relatera till det långa a som i förlängningen (via den sekundära diftongen ’ao’) har givit upphov till bokstaven ’å’.

MR / n LG
Foregåenne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 [54] 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 182 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 193 194 195 196 197 198 199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218 219 220 221 222 223 224 225 226 227 228 229 230 231 232 233 234 Neste       -       Logg in for å administrer
N br Robert Hansson ha skreve php-kodn som hantere databaskommunikasjon, å n br Stasi svàra for legg-utn.