|
|||||||
![]() ![]() Bröder!
Det är mycket på gång samtidigt nu i det så kallade röret; inte anade jag att en ursprungligen till synes enkel fråga om jamskans vei kunde komma en sådan myckenhet kommentarer åstad; därtill analyser om landskapsgränsen och kartor m.m. - nu börjar Messn bli riktigt intressant och givande! Ehurusom och emedan: i likhet med andra språk är jamskan (på gott och ont, man må härom ha sina åsikter) inte statiskt oföränderlig. Sålunda kan den språkhistoriskt bevandrade säkert välmotiverat hävda att det bör heta -väg och inte -vei. Å andra sidan används förvisso vei, och gjorde så redan på 1800-talet av Erik "Äcke" Olsson, varför båda kan försvara sitt bruk. Men visst, ingen lär på jamska tala om en vägkorsning som ett veiskäl, utan rimligen just ett vagaskaeL, med "väg" som utgångspunkt. För övrigt instämmer jag i att Ljungan rätteligen bör benämnas Ionga, vilket lär komma av "ugn", sålunda inte i någon betydelse av "ljung". Och Iongdal bör, som påpekats, vara den korrekta stamformen av nuvarande Ljungdalen (gamla kommunen hade t.o.m. som officiellt namn varianten Övre Ljungadalens kommun). Härom nog. Till kartfrågan finns anledning att återkomma. en "Halvar" |
|||||||
![]() ![]() Synd på kartan att de skrivit härader i stället för tingslag. Även om de motsvarar varandra i södra Sverige.
|
|||||||
![]() ![]() Jag kan även redigera bort Härjedalen och allt utanför landskassgränsen om du vill ha en "ren" Jämtlandskarta. :D
|
|||||||
![]() ![]() PM,
http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=7578&refid=1132 Karta "0400:10A:031 b" har både socknar och härader. Dock är den uppdelad i flera delar. Jag kan sätta ihop den till en karta när jag får lite tid över i påsk. Direktlänkar: http://62.20.57.210/kra/bilder/0400/10a/0031b_1.pdf http://62.20.57.210/kra/bilder/0400/10a/0031b_2.pdf http://62.20.57.210/kra/bilder/0400/10a/0031b_3.pdf http://62.20.57.210/kra/bilder/0400/10a/0031b_4.pdf http://62.20.57.210/kra/bilder/0400/10a/0031b_5.pdf http://62.20.57.210/kra/bilder/0400/10a/0031b_6.pdf http://62.20.57.210/kra/bilder/0400/10a/0031b_7.pdf http://62.20.57.210/kra/bilder/0400/10a/0031b_8.pdf |
|||||||
![]() ![]() Sir framm emot artikern denn, LG. Nyfiken på håkke oL de e. :)
|
|||||||
![]() ![]() Det vanligaste namnet på väg på (1800-tals)jamska är i "vægh" . Frikativen gh (liksom dh) försvann kring/efter sekelskiftet beroende på var i Jamtlann och blev hårt g.
Formen "veigh" förekom i Oviken (Österberg, Ovikens bygdemål i Jämtland, 1914). Bestämd form var i allmänhet "vejen" (dativ och genetiv: "væga"). Jag har även sett formen væghen, mest i västjamtlann om jag inte minns fel. Den moderna formen "vej" kommer från den gamla bestämda formen. Ett annat exempel på det är fisk -> fish. Dessa förändringar tror jag är ganska nya, alltså mindre än 100 år gamla, men det kanske skiljer sig från plats till plats. Det grammatiskt korrekta är givetvis att inte ha förmjukning såvida det inte är sluten vokal efteråt. Det som avviker från regelbundenheten är väl att betrakta som talspråk. Om man ska skriva det ändå så är vägj mer etymologiskt korrekt och motsvarande. Man kan hitta väldigt mycket annat som är intressant på dialektarkivet här i Uppsala. Fakultetsstyrelsen kanske borde göra ett studiebesök? Stasi/Halvar: Österberg anger även att korg, berg etc. uttalas med hårt g. Är det något ni känner igen? Det skulle även betyda att åtminstone de som är ifrån Oviken har rätt att uttala hæLjamäss med g... |
|||||||
![]() ![]() Anmäl deck te Valmote! Teckningslista kommer opp på anslagstavla imåra.
|
|||||||
Foregåenne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 [55] 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 182 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 193 194 195 196 197 198 199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218 219 220 221 222 223 224 225 226 227 228 229 230 231 232 Neste
- Logg in for å administrer
|
|||||||
N br Robert Hansson ha skreve php-kodn som hantere databaskommunikasjon,
å n br Stasi svàra for legg-utn.
|