Velkømmen te Messn
Bralstele at jamtom
Inlegga på Messa vårl kontrollere ta a Stasi å màhjalparan hans. Direkt e olemplein e inlegg som stri mot jamtsk å herjeådalsk skikk å sed vårl beivre. Da kan innebàra krav på skadestånn, hell att på Sproteidan få smàka på livreima at Graffa frå Landøn. Forshlag på hårr n henn webbsia skà tolke koder ti e bral, dvs php-programmeringa, skikkes te n br Hansa, å synpunkta på legg-utn te n br Webstasi.
Br Storjamten Stasi
*
Σbral = 2332     * Obligatoriske indata
*
*
Fråga e te for å hinner spam
Mylht 2026 2012-04-10 17:08:18 Bralør: Br ÖH
Gör som Br Inpiskare. GÅ PÅ MOT!
Mylht 2025 2012-04-08 22:02:56 Bralør: Br Inpiskare
Bröder Jamtar!
Anmäl er till VALMOT lördag den 14 april i K1 kl 18dk!
Styrelse för verksamhetsåret 2012-2013 skall väljas och: Utom- och Inomrikeskorrespondenskommittén avlägger rapporter, Fondbarometern synas, kvalitetspermuterade val till Fakultetsstyrelsen, marvelös skaffning (inklusive slisk) snusdosdragning, Kammarseminarium, mm mm.
Medtag Jamtluva och Sångboka!
Ma råkes!
Mylht 2023 2012-04-06 23:07:55 Bralør: Br Skr
Jag funderade en del kring olika uttal av te.

Till som preposition:
1. Je ske gå te a Anna. [ɪ:]
2. Je ske gå te n Anners. [ɪ]
3. Ha du gått frå Stan? Nej, je ske te stan. [e:]
4. Je ske gå tebaker. [ɪ].

Till som infinitivmärke:
De e artut te gå på stranna.

Till som verbpartikel:
5. Je veit att de ske gå tell så som du sej. [ɛ]
6. Männ, att de ske gå te på de dann vise. [e:]
7. Je ske si va som finns å tellgå. [ɛ]

Tankar:
- Jag uppfattar en skillnad på längden av vokalen beroende på om den följs av vokal (1.) eller konsonant (2.), men jag kan ha fel.
- Vid betoning (3. och 6.) så stärks vokalen (kvalitativ accent).
-Jag vet att te med [e:] används ofta(st?) i fall som 5 och man kan inte säga att något är mer rätt, men det finns en poäng i skillnaden och möjligheten till att betona. Jag skulle ändå säga att det är "fel" att säga tegå.
Mylht 2022 2012-04-04 23:25:24 Bralør: Br ÖH
Bröder!

Det börjar bli dags för Valmot! Så anmäl er snarast!
Bröder som är sugna på en styrelsepost (Kom igen nu!) kan höra av er till mig snarast!

Annars är det servering av dammiddagen som står på schemat. Intresserade får gärna höra av sig. Man behöver inte sitta i styrelsen för att servera... Och kul som fan är det.

Ha det trevligt i Påsk!

MR!
Mylht 2021 2012-04-04 19:49:53 Bralør: Br Skr
ò - (och) g har tappats. ursprunglig form finns inte kvar.
hu - hun (hon) n har tappats. ursprunglig form finns inte kvar.
je - jeg (jag) - formen förekommer fortfarande.
te - tell (till) - formen förekommer i vissa sammansättningar (ex. telltag) och uttryck (ex. tell ò mä, kjenne tell)
lell - från likaväl
måra - ser ut som en förkortning av morgon. typ som tenta av tentamina. mycket enklare att säga gomåra i stället för go morgon.
da/dan - från dag/dajen "Jämte det regelbundna dajen förekommer lika ofta dan." (Westin, Ordbok, 1890-t)

ë använde jag bara för att markera att det inte uttalas som vanligt e som i the (drycken), såvida det inte är betonat. meningen var inte ortografiskt, utan en fonetisk markering, eftersom landsmålsalfabetet och ipa är svårt att använda med vanligt tangentbord. Jag skulle även kunna använda ê.
Mylht 2020 2012-04-03 17:53:49 Bralør: en Halvar
Till Broder Skr, ang. inläggen 2018 och 2019:

Här hänger jag inte med. Vilka ursprungliga former är det du syftar på, till måra, alternativt möra och de övriga ord du anger? Och vad betyder ordet "te" (med två prickar över bokstaven e, som jag inte här klarar av att återge i skrift)?

en "Halvar"
Mylht 2019 2012-04-03 15:25:43 Bralør: Br Skr
(Utöver de självklara: ò, hu, je, të)
Mylht 2018 2012-04-03 15:12:52 Bralør: Br Skr
Två ord till som inte hörs i sin ursprungliga form är måra/möra och da/dan (dag/dagjen). Är det någon som känner till fler så tas det tacksamt emot.
Mylht 2017 2012-04-03 13:32:12 Bralør: en Halvar
Ett litet tillägg ang. språkbruk:

jovisst förekommer hårt uttalat slut-g, låt vara numera kanske inte så vanligt förekommande. Jag har ett mycket klart minne av en närboende granne i Lillhallen, där infödd, som alltid uttalade Berg som just bärg, således inte bärj. Och djurarten älg var i konsekvens härmed uttalsmässigt = äLg, inte äLj. Han var född på 1890-talet.

en "Halvar"
Mylht 2016 2012-04-03 13:02:39 Bralør: en Halvar
Bröder!

Det är mycket på gång samtidigt nu i det så kallade röret; inte anade jag att en ursprungligen till synes enkel fråga om jamskans vei kunde komma en sådan myckenhet kommentarer åstad; därtill analyser om landskapsgränsen och kartor m.m. - nu börjar Messn bli riktigt intressant och givande!

Ehurusom och emedan: i likhet med andra språk är jamskan (på gott och ont, man må härom ha sina åsikter) inte statiskt oföränderlig. Sålunda kan den språkhistoriskt bevandrade säkert välmotiverat hävda att det bör heta -väg och inte -vei. Å andra sidan används förvisso vei, och gjorde så redan på 1800-talet av Erik "Äcke" Olsson, varför båda kan försvara sitt bruk. Men visst, ingen lär på jamska tala om en vägkorsning som ett veiskäl, utan rimligen just ett vagaskaeL, med "väg" som utgångspunkt.

För övrigt instämmer jag i att Ljungan rätteligen bör benämnas Ionga, vilket lär komma av "ugn", sålunda inte i någon betydelse av "ljung". Och Iongdal bör, som påpekats, vara den korrekta stamformen av nuvarande Ljungdalen (gamla kommunen hade t.o.m. som officiellt namn varianten Övre Ljungadalens kommun).

Härom nog. Till kartfrågan finns anledning att återkomma.

en "Halvar"
Foregåenne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 [56] 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 182 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 193 194 195 196 197 198 199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218 219 220 221 222 223 224 225 226 227 228 229 230 231 232 233 234 Neste       -       Logg in for å administrer
N br Robert Hansson ha skreve php-kodn som hantere databaskommunikasjon, å n br Stasi svàra for legg-utn.