Velkømmen te Messn
Bralstele at jamtom
Inlegga på Messa vårl kontrollere ta a Stasi å màhjalparan hans. Direkt e olemplein e inlegg som stri mot jamtsk å herjeådalsk skikk å sed vårl beivre. Da kan innebàra krav på skadestånn, hell att på Sproteidan få smàka på livreima at Graffa frå Landøn. Forshlag på hårr n henn webbsia skà tolke koder ti e bral, dvs php-programmeringa, skikkes te n br Hansa, å synpunkta på legg-utn te n br Webstasi.
Br Storjamten Stasi
*
Σbral = 2281     * Obligatoriske indata
*
*
Fråga e te for å hinner spam
Mylht 1915 2012-01-11 9:33:16 Bralør: Br PM®
1863 är grundår, och 1952 absolut slutår, läs gärna diskussionssidan för ordet "socken" på Wikipedia.
Vi kanske ska ta det här på Jamtforum och låta mer aktuell föreningsinformation komma in? ;)
(Blev nu nyfiken på ett litet föredrag på Mot av Br Halvar av typ: "Når Lillhallspöjkan for på bal Östavalls på gammeltia")
Mer aktuellt - från Terminskalendariet: Varför ska Jamtamot ha både Prismot och Hedersprisbankett?
Mylht 1914 2012-01-11 1:38:02 Bralør: Br Skr
En bra gräns är kanske att inte erkänna kommunreformen 1952.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kommunreformen_1952
Mylht 1913 2012-01-11 1:17:29 Bralør: Br Skr
Halvar: Rent formellt har någon Ängersjö socken aldrig existerat.
Församling och landskommun däremot, från 1925, vilka tillsammans borde ge sockenstatus.
Det är svårt att veta när man ska dra gränsen. Kanske säkrast att bara erkänna de 20+ urpastoraten och dra gränsen på 1300-talet... :D
Någon mer progressiv kanske erkänner Bispgårdens buddhistsocken.
Mylht 1912 2012-01-10 17:54:59 Bralør: en Halvar
Filosoferande, noch einmal:
huruvida turingarna pratar särdeles genuin jamska, i så fall med starka infuenser av bergsmålet, vet jag inte på rak arm. Jag har inte varit särskilt ofta på dessa trakter. Det närmaste är Rätan åt väster, och åt andra hållet Östavall, dit jag fordom var på bal.
Men turingarna och Berg har sina förbindelser. Än i dag finns en grusväg, fullt farbar, med start i Rörön vid gamla Svantes bilverkstad, över skogen, förbi Losjöbuan, fram till Handsjön och Turingen; alternativt kan man ta en lite längre väg från Rörön, via Svenstavik (Bergsviken), Östberg, Skanderåsen, Skucku, Bingsta, Brynje och Gillhov till samma bestämmelseort. Så visst finns framkomstmöjligheter, bygderna emellan!
en "Halvar"
Mylht 1911 2012-01-10 17:44:20 Bralør: en Halvar
Bäste broder Skrivare!
Av Härjedalens kommun och Jämtlands län är de inte enbart Ytterhogdals socken som ligger i Hälsingland; förhållandet är detsamma med Ängersjö. Däremot är Överhogdal en genuin del av Härjeådalen (före senaste kommunreformen utgjorde Ängersjö, Yttehogdal och Överhogdal den egna kommunen Hogdal).
en "Halvar"
Mylht 1910 2012-01-10 17:22:56 Bralør: en Halvar
Bröder!
Här ett litet memento apropos Hälsingland: på landskapslagarnas tid omfattade hälsingelagen som jurisdiktion allt område i Svea rike från Hälsingland norrut, ävensom Finland. Med fog kan därmed hävdas att Hälsingland, i legalt hänseende, var det dåtida i särklass största landskapet i Svea rike. Men det gällde, som sagt, enbart i fråga om den värdsliga jurisdiktionens omfattning (till undvikande av allt missförstånd må påpekas - ehuru det knappast är nödvändigt - att hälsingelagen givetvis inte ägde någon territoriell giltighet å norskt område, exempelvis Jamtland och Härjeådalen).
en "Halvar"
Mylht 1909 2012-01-10 14:56:41 Bralør: Br Skr
Appropå gamla handelsvägar så är det ganska intressant att man idag försöker upprätta Högom (sundsvall) - Trondheim leden som till stor del dog ut (och sänkte sundsvall. Handöl!) när Uppsala växtre,c a 550 e.Kr. Den leden hade inte Härjedalen anslutning till, till skillnad från leden genom Hälsingland, så det är inte så konstigt att de blickar söderut i regionsfrågan.
Mylht 1908 2012-01-10 14:12:33 Bralør: Br Skr
Frågan är hur långt norr Helsingland gick, det var ju betydligt större än idag. :)
Och om Tore Helsing = Tor Långe.
Om man ska se till Jamtlands kulturella koppling till det område som är Hälsingland idag, så är nog handelsvägen från 500-talet, mellan Uppslala - Hälsningland - Jämtland - Trondheim, mer relevant.
Mylht 1907 2012-01-10 12:46:15 Bralør: Br PM®
"Kettils sonson, Tore Helsing for, i följd af ett dråp, från Jämtaland genom de östra markerna och odlade där bortom; med honom följde ock en stor folkmängd. Deras land kallas Helsingaland och går i öster ända till hafvet. Östra delen, utmed hafvet, odlade svearne."
Mylht 1906 2012-01-10 12:25:28 Bralør: Br PM®
Tack för den snygga sockenkartan Br Skr - nerladdad nu för bearbetning!
Turingens öde är intressant. Enligt Snorre Sturlasson var Tore Helsing sonson till Kettil Jamte.
Foregåenne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 [61] 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 182 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 193 194 195 196 197 198 199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218 219 220 221 222 223 224 225 226 227 228 229 Neste       -       Logg in for å administrer
N br Robert Hansson ha skreve php-kodn som hantere databaskommunikasjon, å n br Stasi svàra for legg-utn.