Velkømmen te Messn
Bralstele at jamtom
Inlegga på Messa vårl kontrollere ta a Stasi å màhjalparan hans. Direkt e olemplein e inlegg som stri mot jamtsk å herjeådalsk skikk å sed vårl beivre. Da kan innebàra krav på skadestånn, hell att på Sproteidan få smàka på livreima at Graffa frå Landøn. Forshlag på hårr n henn webbsia skà tolke koder ti e bral, dvs php-programmeringa, skikkes te n br Hansa, å synpunkta på legg-utn te n br Webstasi.
Br Storjamten Stasi
*
Σbral = 2332     * Obligatoriske indata
*
*
Fråga e te for å hinner spam
Mylht 1936 2012-01-24 20:52:00 Bralør: Br ÖH
Halvar:

Jag har inte funderat ut något än, men håller på med det för fullt (dock är första prioritering Ärtvällingamot med gålbeinskaeran). Det blir annars ett "icke-mot" (om det nu finns några sådana?), eller iaf ett mot som mist sin karaktär och dragkraft. Ditt förslag låter genomförbart, dock behöver jag och styrelsen hjälp med det. Det är inte rimligt att begära att styrelsen skall frambringa en exposé över samtliga hederspristagare skall ur "tomma intet".
Mylht 1935 2012-01-24 18:53:25 Bralør: en Halvar
Bröder!
En liten korrigering, förresten, till mitt senaste inlägg: Finnmarksborna hade inte Orsa, utan t.o.m. Mora som närmaste kyrkliga bas åt söder, och Sveg åt norr.
Att även dessa gränsboende håller reda på i vilket landskap de är bosatta, oavsett allsköns övrig administrativ indelning, ger följande citat belägg för: "Fågelsjö är en by i Orsa finnmark i norra Dalarna. Byn är belägen i den del av Los socken som tidigare utgjorde Hamra församling. Området tillhör idag Ljusdals kommun i Gävleborgs län" (ur: Wikipedia).
Således: landskapet är Dalarna, inget annat, även om Fågelsjö inte har många kilometer in till Härjeådalen.

Över till något helt annat: "Prismot" instundande mars ter sig något apart, enär då inget hederspris kommer att utdelas. Eller ska äntligen pris utdelas till pristagarna Eriksson i Hovermo? - För att Prismotet ska få någon reell innebörd kan t.ex. en brett upplagd historisk expose över pristagarna presenteras, interfolierad med diverse anekdoter över desamma. Eller vad har styrelsen eljest tänkt sig för innehåll?
Ma raokes
en "Halvar"
Mylht 1934 2012-01-24 9:26:09 Bralør: n Edler
Mylht 1933 2012-01-21 10:48:31 Bralør: ÖP
Mylht 1932 2012-01-20 19:55:16 Bralør: Br Flatabo
Väl talat Br ÖH!

Hög tid nu för ett antal gbk från Hammerdals tingslag *-<:-)
Mylht 1931 2012-01-20 18:47:20 Bralør: Br ÖH
Bröder!

Vårterminen har kommit och vi skall möta den med glädje och gott humör!

Närmast på schemat är den traditionsenliga recentiormottagningen. Den går av stapeln den 1/2, dvs inte som det står i kalendariet (nationen ändrade datumet). Vi behöver som vanligt hjälp med diverse sysslor, men främst vill jag att ni hjälper till att visa Jamtamot från sin bästa sida. Förhoppningsvis träffar vi även en del presumtiva gålbeinskærar med!

Som vanligt skall vi även ha receptionsmysterier, vilket kommer att gå av stapeln någon timme innan mot-start. Undertecknad kommer att gå igenom de nyinskrivna i dagarna.

Jag ser fram emot en ny termin!

Broderliga hälsningar,
Br ÖH
Mylht 1930 2012-01-20 17:29:55 Bralør: en Halvar
Bröder!
För att inte framstå som allför rabiat i mina uppfattningar, ska jag be att få framföra följande: Visst har det varit, och är säkert i viss omfattning fortfarande så, i olika sammanhang att "gränsbor" har sina bästa och angelägnaste förbindelser över såväl landskaps- som landsgränser m.m.(Haparanda-Tornio, Malmö-Köpenhamn, för att ta några exempel). Fria förbindelser över gränser kan givetvis alltid vara av godo för handel, frieribranschen m.m.

Beträffande just Härjeådalens externa förbindelser kan i sammanhaget erinras om Carl Axel Gottlunds skildring Dagbok öfver dess Resor på Finnskogarne år 1817 - jfr härom i Wikipedia. Häri skildras bl.a. hur invånarna i Orsa finnmark, och förmodligen även någon bit in i Härjeådalen, vintertid nödgades lägga sina avlidna närstående "i bun" i avvaktan på tjänligt före och lämplig kyrkhelg till kyrkan i antingen Sveg eller Orsa åt andra hållet. Gottlund nämner bl.a. om ett tillfälle att när en dylik fora väl kom åståd, visade sig, vid ett uppehåll efter flera mil, att kistan under färden öppnats och liket tappats efter vägen. Så kunde det gå på den tiden, och visst: gränsöverskridande kontakter behövdes och gör så alltfort! Men det ändrar på intet sätt att en jämtlänning förblir en jämtlänning (med det geografiskt definierade landskapet som avgränsning), en härjeådaling en härjeådaling o.s.v.
en "Halvar"
Mylht 1929 2012-01-20 16:45:11 Bralør: en Halvar
Bröder!
Jag vill ge Br Flatabo en eloge för hans senaste inlägg (nr 1928). Här har vi en broder som vet vad han talar om - inget svammel! Som sagt: vad har diverse statistiska förekomster i goglen med saken att göra? Och Br Emeriten: jag har god erfarenhet av härjeådalingar. Oavsett var i Härjeådalen de bor, räknar de sig (i vart fall de infödda) som härjeådalingar, givetvis inte som jämtlänningar, hälsingar eller dalmasar. Om de sedan, jämfört med den avlägsna stan i Jamtland, råkar "känna" större samhörighet med vissa angränsande landskap, ändrar inget härvidlag (din uppfattning härom synes för övrigt, utan belägg, vara ett uttryck för ren spekulation, eller har du gogelstatistik även på den saken?).

Kommer man sedan in på begreppet känsla i sammanhanget, kan jag ta mig själv som exempel. Adminstrativt och juridiskt är jag sedan många år Upsalabo, det kan inte formellt ifrågasättas. Jag skulle därmed även kunna påstås vara upplänning. Men känner jag mig som sådan? Nej, inte en sekund. Den verkliga hembygden är och förblir för mig Jamtland, där jag är född och uppväxt; sådana ränder går aldrig ur, åtminstone inte för mig. Upsala är rätt och slätt en vistelse- och brödfödeort, samt - inte att förglömma - ett ypperligt ställa att bo på om man vill nära och bra kunna bevista övriga mot än Heimmot under året.
en "Halvar"
Mylht 1928 2012-01-19 12:31:05 Bralør: Br Flatabo
Någon "administrativ hembygd" (hoc est: storsvenskens skrivbordsindelning), existerar inte som verklig hembygd. Eftersom jag har släkt och vänner på bägge sidor av landskapsgränsen Jämtland-Ångermanland, som jag besöker varje sommar, så vet jag förvisso att de ångermanlänningar som blev inkluderade i Jämtlands län 1974 inte alls vill bli någon sorts "jämtar". De har sin egen identitet som just de nordliga ångermanlänningar de är, sjunger Ångermanlandssången och Tåsjömarschen på familjefester, har markerat begreppet "Tåsjödalen" mot turisterna (och turistbyrån på Flata), och är noga med att hålla gränsen mot Jämtland. Man har t o m under årens lopp försökt byta kommun till Dorotea.
En enkelt sätt att veta när man lämnat Jämtland och kommit till Ångermanland är förresten det s k "fäbod-testet" (från c:a år 1900): befolkningen säger "boern" i stället för "buan", en skarp gräns i mina hemtrakter, som sammanfaller med landskapsgränsen.
Och: hur kan man som (förutsatt) någorlunda hembygdskulturellt bevandrad överhuvudtaget bry sig om antalet googleträffar? :)
Ett gott råd: läs på lite i Wikipedia, artiklarna "landskap" och "socken"!

Som avslutning vill jag i dessa tider av stadgerevisioner inom Jamtamot påpeka att "Jämtlands län" fortfarande står i Hedersprisfondens stadgar, ändra snarast till "landskapen Jämtland och Härjedalen", om några få år existerar knappast Jämtlands län överhuvudtaget. Då ingår landskapen i någon sorts ny storregion "Norrland".
Mylht 1927 2012-01-18 23:55:12 Bralør: BrEm
Foregåenne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 [64] 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 182 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 193 194 195 196 197 198 199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218 219 220 221 222 223 224 225 226 227 228 229 230 231 232 233 234 Neste       -       Logg in for å administrer
N br Robert Hansson ha skreve php-kodn som hantere databaskommunikasjon, å n br Stasi svàra for legg-utn.