Med anledning av herrföreningen Jamtamots 85 års jubileum hölls den 26 februari ett så kallat Stormot å Norrlands nation. Drygt 100 Bröder var närvarande, varav flertalet varken studerar längre eller bor kvar i Uppsala.

Vid Motet delades årets Hederspris ut. Förhandlingarna hölls under överinseende av kvällens Heders-ÖH, Anders Lundström från Rödön, som själv var ÖH 1970-71. Några driftiga Bröder hade kvällen till ära köpt in en salutkanon vilken donerades till föreningen efter provskjutning från nationens balkong. Vidare kröntes fyra nya Storjamtar, dvs medlemmar som gjort något bra för föreningen och dess syften. ÖH emeritus Leif Festin från Hackås, underhöll sedan medelst fiol tillsammans med gålbeiningen Ole Nilsson från Bringåsen. Även förra årets Hederspristagare Mikael Rahm från Oviken gästade motet och spelade upp några korta stycken, liksom Mikael Pareto som även under ett bejublat framträdande kaukade. Br ÖH emeritus Hans Fladvad från Östersund, höll en liten föreläsning om surströmmingen och dess betydelse och inverkan på Norrlänningen. Till "Gamlest" utsågs 83-årige ÖH emeritus (och hydrologiprofessor emeritus) Erik Eriksson från Bredkälen (Strömsund). En av kvällens stora begivenheter var broder Staffan Hasselberg som pratade om alla individers unika ställning och passade på att inflika att han simmat över Engelska kanalen och suttit i inte mindre än 6 fängelser varav två i Jämtlands län. Per-Åke Oldentoft från Fagerdal (Hammerdal) höll jubileumstalet, framförallt om hur det var i Jamtamot under 60-talet men även hur det är att vara Jamt i exil. Oldentoft bor nämligen i Skåne nu för tiden och där har de svårt att förstå vad Jämtlands flagga är för något. Ser man till hur det gick i baren så snittade bröderna ca 0,5 liter sprit per man, så visst är det gott gry i 85-åringen. Ryktena säger även att salutkanonen provsköts så rejält i gamla salen, att desserten fick plockas ren från damm och takputs.

För att tillse att jubileumsåret skulle kunna fullbordas hölls lördagen den 18 mars en jubileumsbankett med middag och sedvanliga studentikosa aktiviteter i Norrlands nations festsal med 110 gäster som delade ut presenter till 85 åringen. Jamtamot vill passa på att tacka Norrlands nation och våra föreningskollegor för de underbara gåvor vi fick, framförallt akrylmålningen vi fick av nationen. Dessutom fick Jamtamot möjlighet att visa upp salutkanonen för gästerna. En av kvällens höjdpunkter var när vår systerförening Härja-Jämt bjöd på ett spex med allt, från branden i sundsvall till bakgrunden till den Thailändska paviljongen i Utanede, Ragunda.

Jamtamot har i år för 28 gången delat ut sitt Hederspris. I år tillföll priset Per Stjernström, Sikås, Hammerdal, med följande motivering:

För hans mångåriga företagargärning i sann, jamtsk, anda.

Jamtamots Hederspris har utdelats i drygt 25 år, men bara en ur näringslivet har hittills belönats. Det var legenden "Sven-Persa" som fick priset 1984. Det är därför tid att åter utnämna en riktig jamt, som med kreativitet och framåtanda skapat plattformar för andra jamtar att bo och arbeta i hembygden. Per Stjernström har skapat sitt trävaruföretag Camfore AB ("kamfore"- kamfodret = plånboken, på jamska), som nu är en stor koncern med många anställda. Till det kan läggas Stjernströms kulturintresse, som han manifesterat genom att skapa en kulturfond till stöd för unga jamtar. Exempelvis har han inköpt ett antal utmärkta fioler, till ett värde av 2-300.000 kr styck, som utlånas till lovande jamtar som studerar vid musikadademier för att de ska kunna förkovra sig genom att ha bra instrument. Själv är Per Stjernström en utmärkt fiolspelare inom folkmusiken. Kulturfonden utdelar även stipendier till inom andra kulturområden verksamma jamtar.

Vid årets Stormot mottog Stjernström Hederspriset, bestående av ett diplom och en handsmidd kopia av Storsjöodjurssaxen, tillverkad av K-G Lindblad i Rätan. I samband med prisutdelningen fick Jamtarna även tillfälle att höra Stjernström traktera sin fiol, vilket han gjorde som ett moment i sin invalsprocedur i Jamtamot. Per Stjernström berättade för bröderna hur han en gång som riksdagsledamot var med i ett projekt för att få företag att etablera sig i glesbygden. Efter en tids arbete insåg han dock, något förenklat, att det antingen var fråga om lycksökare som ville ha bidrag eller också var det fråga om projekt som var dödsdömda från början. Han fann därför ingen annan lösning än att själv åka hem och starta ett företag och på det sättet kom Camfore till. Han ville därför uppmana studenterna från hembygden att, även om de inte flyttar hem direkt efter sin examen, utnyttjar sin kompetens och låter den komma Jämtland och Härjedalen till godo.

Jamtamots hemsida:   www.student.uu.se/nation/norrlands/jamtamot/

Se även en LT 2000-04-25.