Unik klenod från Marby

av Bo Oscarsson

Denna artikel har tidigare publicerats i Åre kommuns kultur- och fritidsguide 1992, s.19, och får kopieras för privat läsning och icke-vinstbringande spridning inom den egna kamratkretsen (ett av syftena med att lägga ut artikeln), men får ej utan författarens medgivande genomgå allmän spridning via andra media än Jamtamots hemsida, oavsett om spridningen är vinstbringande eller ej. Senaste uppdatering: 1999-05-18

Få orter i Jämtland, än mindre i Åre kommun, har någon plats i världshistorien. Åre är väl något känd i dag i de delar av världen där man vet vad skidor är. Men en ort som är känd i hela världen bland textilhistoriker är Marby i Åre kommuns sydligaste del. Där i gamla kyrkan fanns ända till början av 1900-talet en matta, som från en främmande världsdel kommit hit upp till Norden.

Hur den kommit hit vet ingen. Vad vi däremot vet är att jamtarna varit ett resande och handlande folk, ända sedan vikingatiden. Så man kan gissa att en färdman från Marby varit på marknaden i Levanger och köpt den. Såvida han inte själv varit på resa i främmande land. Annars var marknaden i Levanger den plats, där varor från hela den kända världen kunde dyka upp genom kontakten med dem som seglade på de stora haven.

Mattan är från 1400-talet och härstammar från Anatolien, i nuvarande Turkiet. Nu är det inte bara det som är unikt och gör mattan världsberömd. I Turkiet finns ingen sådan matta bevarad. Faktum är att det bara finns två stycken bevarade i hela Världen. Den ena som fanns i Marby i nuvarande Åre kommun, och den andra i Berlin. Berlin-mattan är därtill något skadad, vilket inte Marby-mattan är! Den är hel och fin, med bevarad färglyster. I dag kan man se Marby-mattan i Statens Historiska Museum i Stockholm, när den inte är utlånad till Världsutställningar. Nu senast 1991 är det fransmännen som har chansen att se den i Paris. Tidigare har den varit i London.

Känn er stolta Marby-bor att ni förvaltat mattan så väl under 500 år! Därmed har ni också räddat turkarnas kulturarv. För nu har man i Anatolien tittat på mönstret i Marby-mattan och kunnat ta upp sin urgamla vävtradition! Läs mer om detta i tidskriften Hemslöjden. [1]

Tänk om mattan hade varit kvar i Marby! Vilken attraktion! Tyvärr kom några stockholmare till Marby 1924 och fick ögonen på den och bjöd pengar för den, där den hängde i Marby-bornas eget kyrkomuseum i gamla medeltidskyrkan.

I Kyrkorådet satt då den klurige bonden Erik Persson i Höge, som, när frågan kom upp på dagordningen, yttrade: "om dom bjö 500 kroon, så e en dann matta sekert värdd 2.500 kroon!" [2] Det blev Kyrkorådets beslut den gången och det blev någon affären av.

Emellertid fortsatte förhandlingarna och det slutade med att Marby socken sålde mattan [3] för det då stora beloppet 1.500 kronor,[4] i syfte att fiansiera en kyrkorgel till nya kyrkan. I Marby tyckte man då att man nästan lurat gubbarna i Stockholm när man sålt den för det höga priset. Därmed lämnade den unika, anatoliska mattan Marby och Jämtland efter att ha förvarats här ett halvt årtusende.

I dag är mattan värd miljonbelopp och en kopia av mattan borde vi ha i Marby. Och så borde vi givetvis marknadsföra vår historia lite bättre, i synnerhet som vi här inom Åre kommun äger en del av Världens konsthistoria.

Den som har gjort mig uppmärksam på den här historien om Marby mattan är Nils Nilsson i Gärdsta, Marby. Hans farfar var en av dem som i slutet på 1800-talet ordnade muséet där och på så sätt såg till att Marby-mattan rädddades när man övergivet den gamla kyrkan.

Referenser och fotnoter

[1] Hemslöjden, nr 4, 1990.

[2] I Hallen/ Marby:s sockenkrönika 1953, sid. 22, anges 1.500

[3] Hallen/ Marby:s sockenkrönika 1953, sid. 22.
[4] I Hallen/ Marby:s sockenkrönika 1953, sid. 22, anges 1.000.
[5] Hallen/ Marby sockenkrönika 1991, sid. 26-29.