I år, 1978, utdelas Hembygdsföreningen Jamtamots Hederspris för sjätte gången. Årets Hedarspristagare heter Göran Karlholm och han föddes 1927 i Kuddby, beläget på Vikbolandet i Östergötland. Med åren så flyttade han till Linköping där har gick på Folkskoleseminariet under årer 1948-50. Efter avslutad folkskollärarexamer flyttade han så till Oviken, en trakt som han sedan dess förblivit trogen.

Han bor i en f d bondgård i Hällne, 3 km från Myrviken, efter vägen mot gräftåvallen. Sin lärargärning började han i kyrkbyn i Oviken under ett par år och sedan flyttade han till Kövra, f ö till samma skola där, på sin tid, den kände vis- och Jamtmaulsförfattaren m m Erik "Äcke" Olsson var verksam. Karlholm undervisar företrädesvis i klasserna 3-6.

Mest känd i Jamtland ñ och för den delen även på riksplanet ñ har han blivit för sitt engagemang inom folkdansen. Redan i tonåren vaknade hans intresse för folkdans, och inte minst under seminarietiden i Linköping så utvecklade han sina färdigheter i denna konstart. När han så kom till Oviken så fann han dansandet vara relativt svagt utvecklat, utöver de allra vanligaste "gammaldanserna" ñ kanske naturligt med tanke på den istället starkare förankrade folkmusiken ...

Redan 1951 fick han emellertid anledning att tänka om: på ett femtioårskalas så fick han nämligen se en hambo utföras, på ett för honom dittills okänt sätt, den exekverades som gammal vänstervänd bakmes, fastän både rättvänd och avigt om. Till en början trodde han att genomförandet hade en del med "skaffningen" att göra ñ det var ju ett femtioårskalas! Dock visade närmare efterforskningar att så icke var fallet. Från den stunden var hans intresse väckt på allvar!!!

År 1953 resulterade detta i att han var med om att bilda folkdanslaget "Fjällkedjan", sedemera anslutet till Svenska Ungdomsringen. Som så ofta sker, kom inledningens entusiasm att med tiden övergå i "stagnation", och tidvis bestod verksamheten närmast i att en liten "kärntrupp" erlade sina medlemsavgifter till föreningen. Enligt Karlholm kan detta ha sin grund i att tiden helt enkelt icke var riktigt "mogen" ännu. På senare år har dock skett en anmärkningsvärd omsvängning; intresset är åter på klart uppåtgående, och f n deltar 25-30 vuxna och c:a 70 barn och ungdomar i lagets övningar och uppvisningar.

Under årens lopp har Karlholm och andra idealister ñ bl a har Karlholm haft stor hjälp av sin hustru Inger ñ hunnit efterforska och kartlägga drygt ett 50-tal danser från hela länet. Tillvägagångssättet har då varit att besöka äldre personer, som kunnat danser, och fått dem att demonstrera danserna, varpå Karlholm m fl själva fått "fila" och nöta in turerna tills de äldre godkänt utförandet. Efter detta har danserna så noggrannt som möjligt nedtecknats. Folkdanslagat har också gett ñ och ger kontinuerligt ñ kurser i varierande Oviksdanser; som exempel må nämnas "Gammal Vänsterpolska", "Stigvals" och den av tyskans "Reinländer" influerade schottisen "Ringländer" eller som den även kallas "Ringa Lände".

Med tiden har Karlholm blivit distriktsordförande i Jamtlands län för folkdansarna, och 1974 gav han tillsammans med hustrun Inger ut ett häfte med ingående beskrivningar av ett flertal danser. Nämnas bör att de på senare tid till och med fått landstingsbidrag för att per film föreviga danserna!!!!

Karlholm har emellertid flera strängar på sin lyra: Efter mångårigt forskande så har han lyckats rekonstruera Oviksdräkten, troligen den ursprungliga, ty som han säger: "-Har man hållit på med folkdans ett tag, vill man även ha någon lämplig dräkt att ta på sig". Så sant, så sant. Dan manliga dräkten är nu komplett, medan den kvinnliga ännu ej är fullständig. Men att få fram en klädedräkt i genuin tappning kan ha sina våndor. Så finns t ex inte så värst mycket i litteraturen, men alltid någon liten s k "snutt", en sådan finna bl a hos Burman ocn Hülphers. Även i Tiréns måleri har Karlholm funnit dräkten avbildad. Värdefullast är dock givetvis om någon gammal dräkt eller del därav kan återfinnas: att detta inte alltid är det lättaste, förstår man, då Karlholm talar om, att han funnit delar av den kvinnliga dräkten i bl a gamla rivninqshus, trossbottnar och liknande. Symptomatiskt är att dessa oersättliga persedeltillbehör fått tjäna som, håll i er nu, TÄTNINGSDREV!!!!

Icke utan fog liknar årets Hederspristagare Göran Karlholm detta vid att lägga pussel!!!

MÅSTE DET EGENTLlGEN VARA SÅ ??????